God förmiddag!
Årets match närmar sig. Bara några timmar kvar till avspark. Leicester City vs Manchester City.
Roar mig lite med att återknyta till en artikel om Leicesters rätt stolta historia.
Leicester City är lite av en dold storhet, ungefär som en vattenbärande mittfältare som alltid finns med, men aldrig tar rubrikerna. Faktum är att laget bara varit nere i ligasystemets tredjedivision under en säsong 2008/09.
Hela 46 säsonger i högstadivisionen och 62 i andradivisionen samt en i tredjedivisionen är onekligen ett stabilt facit. Lägg därtill att Leicester delar förstaplatsen avseende segrar i andradivisionen med sju stycken. Laget bildades som Leicester Fosse 1884 och levde inledningsvis en något nomadisk tillvaro till dess att Filbert Street blev deras hem 1891. En arena som tjänat klubben i 111 år till dess att man intog Walkers Stadium (först döpt till Filbert Way) 2002 och som numera heter King Power Stadium, efter de nya ägarnas önskemål. Redan 1919 byttes Fosse mot City, då Leicester fått stadsprivilegier och den gamla ledningen hamnat i ekonomiska trångmål. Och 1928/29 hamnade laget tvåa i högstadivisionen, vilket fortfarande är den mest framskjutna placeringen genom tiderna för Leicester City. Men det är å andra sidan betydligt mer än de flesta andra lag mäktat med.
Läs hela artikeln på Tippastryktipset.nu
Och så lite tankar från augusti om hur Ranieri kunde ta lagbygget Leicester vidare. Var väl hyfsat positiv, men inte hade jag väl anat…
I premiären fortsatte Leicester som de slutade förra säsongen och tog en imponerande 4-2 seger mot Sunderland. Onekligen finns förhoppningar på laget och frågan är vad Claudio Ranieri kan göra för att lyckas.
Claudio Ranieri är Leicesters trettonde manager sedan sommaren 2000, vilket knappast tyder på ett lätt uppdrag. Lägg därtill att föregående managern Nigel Pearson ledde Leicester under en längre period och har inpräntat en arbetsmoral på plan som gav sju segrar på de avslutande tio matcherna. Ranieri däremot kommer från ett praktfiasko i Grekland och hans rykte som manager har fått sig en rejäl törn. Men Ranieri är rutinerad och har mer stil, finess och vett än den hetlevrade Nigel Pearson vars moraliska måttstock också ledde till en brytning med ägarna. Italienarens stora bidrag kan bli att tillföra mer taktik till ett äkta fighterlag. Lyckas han, så kommer Leicester att bli oerhört svårslagna och fruktade som under Martin O Neills dagar.
Läs hela artikeln på Tippastryktipset.nu.
Snart avspark…
skribentper 
Kommentera