Månadsarkiv: november 2015

Kenny Hibbitt – Never Quit, Never Lie, Never Apologize

God morgon!

En sjuttonåring anländer till Wolverhampton Wanderers för det facila priset av 5000 pund. Direkt från Bradford, där han var uppväxt och också debuterade i Bradford Park Avenue 1967. Han och en viss Zebulon Macahan skulle om några år uppnå legendarstatus, men det hade Kenny Hibbitt ingen aning om i november 1968.

Mäktiga Wolves som dominerat 50-talet med spelare som Billy Wright och en legendarisk manager i Stan Cullis befann sig inte alls på de höjder som fansen var vana. När 18-årige Kenny Hibbitt gjorde debut i derbyt mot West Bromwich i november 1969 förstod han nog aldrig hur dyrkad han skulle bli – i Sverige.

Och allt är Tipsextras förtjänst.

Läs hela artikeln på Old School Football.


Länk till Old School Footballs podcast

IMG_4325

Podcasten kommer att finnas på i-tunes, men tills dess och även framöver kan man alltid gå in och lyssna via Svenska Fans, på deras Fan Radio-sida.

Här är en direktlänk till veckans avsnitt.

 


Hur gick det sen för Big Mal?

God förmiddag!

I Old School Footballs premiärpodd följer vi främst Joe Mercers karriär och maktkampen mellan honom och Malcolm ”Big Mal” Allison, men hur gick det egentligen för Allison när han återvände till Manchester City 1979?

Maktkampen att ta över City vanns 1972, då han gick från assisterande (1965-72) till manager på hans gamle radarpartner Joe Mercers bekostnad. Ett jobb han fick lämna redan 1973. Gnistan var borta och allt gick fel. Resultaten följde med i den nedåtgående trenden och han fick fansen emot sig. Därefter följde Crystal Palace, Galatasaray och Plymouth Argyle, men så var han åter i City 1979. Det var också ordföranden Peter Swales som varit med och hjälpt Allison till managerposten som gav honom förtroende än en gång.

Läs hela artikeln på Old School Football.

 


Nu: seriefinal, då: Tipsextramatch utan något extra

God morgon!

Idag är det seriefinal mellan Leicester City och Manchester United. Då kan det vara läge att minnas ett Tipsextra-möte i november 1976.

Klassiska Manchester United var på uppgång, men vägen tillbaka hade varit tung och krokig. Sir Matt Busbys gamla storlag från 50- och 60-talet hade inte ett nionde liv. Busby byggde flera generationer av storlag, men i och med hans avgång blev utförsbacken rätt brant. Säsongen 1973/74 åkte klubben till och med ur högstadivisionen. Det blev dock avancemang direkt och 1975/76 gjorde man en riktigt bra säsong med en tredjeplats bara fyra poäng efter mästarna Liverpool FC. Dessutom en FA-cupfinal, där andradivisionslaget Southampton blev för svåra.

Läs hela artikeln och se matchen i sammandrag på Old School Football.

 


Podden på Svenska Fans

löpsedel

Nu är den uppe, sedan 11.30.  Det dröjer dock lite tills den finns på Itunes, men det är också på gång.

Löpsedeln på Svenska Fans.

 


Poddpremiär för Old School Football

God morgon!

Vid 11.30 släpps Old School Footballs allra första berättande podd. Aldrig kortare än en kvart, men inte heller längre än tjugo minuter. På väg hem från jobbet, på lunchen, när du tränar… För er som hellre lyssnar än läser, såväl för er som vill göra både ock. Ibland kompletteras den av artiklar för vidare läsning och ibland inte. Med andra ord kommer jag pröva mig fram och lyssnar gärna om ni har förslag på nya intressanta ämnen om gamla företeelser inom den engelska fotbollen.

Inleder och avslutar varje program med psalmen Abide with Me som av mig är helt och hållet förknippad med FA-cupfinaler och lågstadiet. Den rullar igång lite darrigt och inte för glättigt, nästan som om det var fröken i lågstadiet som satt och spelade på tramporgeln. I premiären pratar jag lite om stunden som – då omedvetet – startade mitt intresse för engelsk fotboll. Jag funderar också lite över ett av mötena i helgen, fast med hjälp av en match på Tipsextra för länge sedan. Och så gräver jag lite i en historia om en av engelsk fotbolls kanske mest fascinerande tränarpar genom tiderna.

Från klockan 11.30 på Svenska Fans. Men man kan givetvis lyssna när man känner för det. Den kommer inom kort också att finnas på I-Tunes, men det kan ta några timmar, alternativt dagar innan det är klart.

 


70-talets Birmingham City

God morgon!

I början av 70-talet fanns en hel del talang i Birmingham City som i och med förlusten i FA-cupsemifinalen mot Fulham 1975 drabbades av pyspunka. Lagkaptenen Howard Kendall var inte bara delaktig utan också ett förvånat ögonvittne.

I februari 1974 kallas Howard Kendall till Evertons träningsanläggning Bellefield. Den rutinerade mittfältaren inser nog vad klockan är slagen. Det lär bli flytt till nordöstra delarna av England, sannolikt Sunderland i utbyte mot Dennis Tueart. Evertons manager Billy Bingham meddelade dock torrt:

”It´s Birmingham City.”

Birmingham var indragna i nedflyttningsstriden och managern Freddie Goodwin behövde mer pengar och fler rutinerade spelare. Kendall befann sig därmed mitt i en rekordaffär. Den store centertanken Bob Latchford var en av två guldkalvar hos Birmingham. Den andre var superlöftet Trevor Francis. I en affär värd 350 000 pund och där Kendall ingick slog därmed Everton nytt brittiskt rekord för en spelarövergång.

Läs hela artikeln på Old School Football.

 


Europacupminnen från 70-talet

God morgon!

Idag anländer Zlatan Ibrahimovic till Malmö och då tänkte jag att det kan vara på sin plats att lyfta fram lite svenska Europacupprestationer från 70-talet.

Mäktiga FC Bayern München vann Europacupen för mästarlag (nuvarande Champions League) tre säsongen på raken (1973/74, 1974/75, 1975/76). De tog över stafettpinnen från totalfotbollsspelande Ajax Amsterdam som vann de tre föregående säsongerna.

Det var ett mäktigt FC Bayern med stjärnor som Franz Beckenbauer, Gerd Muller, Uli Hoeness, Sepp Maier, Paul Breitner och senare den unge Karl-Heinz Rummenigge med flera. Egentligen oslagbara, men ändå…

I den första omgången 1973/74 var svenska Åtvidabergs FF oerhört nära att besegra tyskarna. I den första matchen tog tyskarna en programenlig ledning med 1-0 på hemmaplan. Men det krampade sig något och mitt i allt gjorde backen Bernd Durnberger självmål i den 66:e matchminuten. Sakernas tillstånd rättades snabbt till efter ytterligare två mål av tyskarna. Visserligen var 3-1 ingen lysande seger, men borde räcka rätt väl i bortamatchen mot detta lilla svenska lag från den märkliga orten mitt i ingenstans.

På Kopparvallen skulle det dock dukas upp med andra bullar. Åtvidaberg var visserligen utan spelare som Ralf Edström och Roland Sandberg. Men de regerande svenska mästarna som dessutom slagit ut Chelsea ur Cupvinnarcupen för ett par år sedan, bestod fortfarande av en stark trupp med landslagsmän och vinnarskallar, såsom Benno Magnusson, Jan Olsson och Conny Torstensson för att nämna några. Har för mig att Torstenssons insatser imponerade så på FC Bayern att han sedan värvades till världslaget.

Åtvidaberg dansade fram och när matchen närmade sig slutet ledde man med 3-0 och var vidare. Ett reduceringsmål av Uli Hoeness tog tyskarna tillbaka i matchen, och sedan vann de på straffar i en oförglömlig match i den svenska fotbollshistorien.

Säsongen därpå gick FC Bayern hela vägen, nu med Conny Torstensson i laget, men Åtvidaberg tog sig faktiskt till kvartsfinal där FC Barcelona med Neeskens, Cruyff och Asensi blev för svåra.

Åtvidaberg hade gjort avtryck i Europa, men Facit var i kris, vilket givetvis även drabbade Åtvidaberg som ort och klubb, eftersom de hade köpt rätt friskt för att vara ett lag från ett litet samhälle och i Sverige var ett nytt mästarlag på väg. Ledda av en ung engelsk tränare vid namn Bob Houghton, nämligen Malmö FF.

MFF tog sig förbi svårspelade och skickliga Magdeburg från Östtyskland i första omgången, bara för att lottas mot FC Bayern München i den andra rundan.

På Malmö stadion hade dock inte tyskarna något att komma med. MFF vann programenligt med 1-0, vilket inte känns så märkvärdigt kanske, men just detta Malmö var ett av de mest disciplinerade och försvarsstarka lag vi har haft i Sverige. Normalt sett var 1-0 hemma kassaskåpssäkert inför en retur. Till och med mot regerande mästarna.

Mittbacksparet i lagkaptenen Krister Kristensson och Roy Andersson var inga blyga violer, vars självförtroende inte visste några gränser. I mål fanns landslagsmålvakten Janne Möller. På mitten huserade storspelare som Staffan Tapper, Anders ”Puskas” Ljungberg och så fanns där Bo Larsson, som kunde spela överallt från mittback eller som mittfältsgeneral såväl som toppforward. En spelare av högsta internationella klass, men var nog lite för hemkär för att egentligen uppskatta de år han hade i Tyskland.

Men tyskarna klarade utmaningen och vann med 2-0 hemma i München. Det var faktiskt Conny Torstensson som gjorde det avgörande målet i den 77:minuten.

En match som Bob Houghton skulle gräma sig över. De borde ha vunnit och skulle också kunnat gå hela vägen. Då var hans MFF på sin absoluta peak. När de gick till final i Europacupen 1979 så var det med ett betydligt svagare lag, vilket gjorde prestationen än större. Men mäktiga Nottingham Forest blev alldeles för svåra i en final som faktiskt spelades i München.

Brian Clough, som så nesligt åkte ut med sitt Derby County i semifinalen mot Juventus 1973 fick äntligen sin revansch med Forest mot MFF 1979. Det skulle dessutom bli ännu en titel säsongen därpå, men då mot Kevin Keegans Hamburger SV.

Men det var den där matchen den 5 november 1975 i München… det var den som grämde Bob Houghton.


Brian Clough i Europa

God morgon!

Nu stundar Champions League och Malmö FF tar emot Zlatan Ibrahimovic på onsdag. Tänkte fundera lite över det imorgon, men idag handlar det om när Brian Clough för första gången sökte lyckan i Europacupen och åkte ut i en skandalmatch mot Juventus. Cloughie skulle ta revansch, fast med Nottingham Forest och mot Malmö FF, men det tar vi imorgon.

När Europacupen startade 1955 spelade Derby County i division 3 norra mot lag som Accrington Stanley, Gateshead och Workington. Men en viss ung manager vid namn Brian Clough ville något annat. Han började på en fotbollssaga – som blev sann.

Brian Clough och radarpartnern Peter Taylor fick 1967 ett anbud från Derby County, då i andradivisionen. Den egensinnige ordföranden Sam Longson lyckades locka över den dynamiska duon och genast började de bygga ett riktigt bra lag och 1968/69 vann de andradivisionen. En av de viktigaste spelarna i början var en viss Dave Mackay som 1968 kom från Spurs, där han varit en viktig kugge i Bill Nicholsons magiska lag. Mackay gav stadga åt Derby i backlinjen och ett ledarskap som var nödvändigt. Mackay hängde med till 1971 och skulle senare ta över efter Clough som manager och ta hem ytterligare en ligatitel 1974/75. En annan inflytelserik spelare var Alan Durban som var med under hela uppgången och var i Derby åren 1963 – 1973.

Läs hela artikeln och hur det gick mot Juventus på Old School Football.

 


Archigoles

God morgon!

Spurs går ju som tåget nu i ligan. Inte minst målspottaren Harry Kane. Tänkte därmed att det kunde vara läge att läsa om en annan målskytt i Tottenham som dessutom fick uppgiften att ersätta Diego Maradona i FC Barcelona, vilket han gjorde rätt bra. Jag talar om skotten Steve Archibald.

Läs en av mina första artiklar på Old School Football tidigare i år. Om Steve Archibald, Skottlands bästa fotbollsexport genom tiderna. Eller? Läs om han karriär, från lilla Clyde till Alex Fergusons Aberdeen via Spurs till FC Barcelona. Klicka här.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


%d bloggare gillar detta: