Ärtsoppa, Tipsextra och ritualer

God morgon!

Kan inte låta bli att tänka på ärtsoppa när jag vaknar varje torsdag morgon. Det är cementerat någonstans i min relativt enkelt fungerande hjärna. Minns med värme när det i lumpen serverades ärtsoppa varje torsdag, utan undantag. En enformighet och ritual som passade mig och säkerligen också många inbitna fotbollsfans. Nu generaliserar jag ganska så grovt, men den inbitna supportergemenskapen bygger mycket på att finns något att tro på, därför att man en gång började tro. Spelar ingen roll varför man började, finns ingen form av konsekvensanalys bakom agerandet, utan man började och sedan är det underförstått att du aldrig kan sluta. Eller för den delen – hemska tanke – byta. Det behöver inte ens börja som kärlek vid första ögonkastet. Min besatthet (finns inget rimligare eller friskare ord) för Everton började under andra halvan av 70-talet och därför att det var det enda lag jag kom ihåg från någon Tipsextra-sändning, förutom Manchester United. Det senare tingades dock av en kompis som favoritlag och jag ville vara unik, så det fick bli Everton. Sedan dess är Everton en rutin, ritual, trygghet eller vad man nu vill säga. Något jag alltid följer, mer eller mindre, oavsett livssituation. Jag gillar det.

Samma fenomen som ärtsoppan. Samma fenomen som att jag alltid går förbi torget till vårt lokala fik – Laxrosetten – och köper en latte efter att jag lämnat barnen. Samma fenomen som att jag drog igång denna blogg mest för att ha en plats där alla mina texter från olika ställen på internet samlas, men jag klarar inte av att driva något utan struktur eller rutin, så då blev det en spalt varje morgon som läggs ut 05.45. Det bara blir så. Saker ritualiseras. Finns säkert en diagnos för det.

Därför var Tipsextra rena rama drömmen för en kille som jag. Perfekt uppstart för lördagskvällen. En signaturmelodi som gav vällustrysningar lika stora som Kalle Anka på julafton. Ett program som följde samma mönster (i stort) år efter år. Det magiska publikljudet som kom ut ur tv:n och värmde upp hela rummet. Min kärlek till Tipsextra blev nästan större än den till Everton. Men bara nästan.

Den som orkar får gärna läsa en självbekännelse om hur jag tror det gick till när jag valde mitt favoritlag. En del kommer säkert att känna igen sig, medan andra inser att nostalgiminnen inte är det man minns, utan det man vill minnas. På Old School Football (Svenska Fans): Vilar på en livslögn

Två dagar kvar till lördag och avspark klockan 16.00. Då kan det vara läge att rocka/nörda loss!

Intro från 1994

Intro från 1984

Intro från 1987

Outro. Inte att förglömma! Ger också vällustrysningar.

Go morron Sverige 1978, där uppladdningen egentligen började. Tidig  morgon på lördagar. Mys-tv, Hyland (sedan Belfrage), lite tecknat och frågesport med tombolahjul.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.