God morgon!
Ikväll drabbar WBA och Everton samman i omgångens sista match. Igår skrev jag lite om Evertons historia i en artikel på Tippa stryktipset och där nämndes klubbens näst främste manager genom tiderna: Harry Catterick. En mycket sammansatt personlighet som av många sågs som en gåta. En manager som resultatmässigt var bland de stora på 60-talet, men har knappast hyllats tillnärmelsevis lika mycket som en del andra kollegor från den tiden. Knappt Everton själva har lyft fram honom tillräckligt ur historiens mörker. Kanske ansåg de att han inte tålde ljuset, men grundorsaken är nog ändå att det inte har funnits någon vettig kartläggning av hans gärning. Tills för något år sedan, då Rob Sawyer publicerade: Harry Catterick – The Untold Story of a Football Great.
För några månader sedan försökte jag med stöd av Sawyers bok sammanfatta Cattericks gärning i en ganska så lång artikel på Old School Football (Svenska Fans). Sannolikt är det den minst lästa av alla mina artiklar där, men i mina ögon en av de viktigaste. Inte för att den är något mästerverk rent stilistiskt, men för att där finns en bild som inte kommit fram förrän nyligen av en manager som faktiskt var en av de allra främsta. På alla sätt.
En anonym landslagsspelare i Everton, som därmed hade både Englands förbundskapten Sir Alf Ramsey och Harry Catterick som manager, sa så här:
”We respected Alf, and we respected Catterick too. But we feared him more than anything.”
Catterick ville även förbjuda tv-sändningar från såväl Goodison som Anfield. Han var en elak räv på transfermarknaden, men också en visionär som beundrade ungrarnas skickliga fotboll på 50-talet och ville nog helst utveckla spelare utanför England hemma på Bellefield, vilket var en hypermodern träningsanläggning som påminde rätt mycket om dagens akademier. Taktiskt var han mer Tiki Taka än den tidens brutalfotboll och han byggde ett mästarlag som kanske var det mest underhållande på många decennier.
Det tog bara några år för klubbledning och efterföljare att slå sönder hans bygge. Cattericks hälsa blev allt sämre och styrelsen köpte träben som Bernie ”The Bolt” Wright bakom hans rygg. Bernie ”The Bolt” var en centerforward som mest blev känd för att ha brutit en tå på en Sheffield United-försvarare – med huvudet, då hans kulle försöka sig på en språngnick. Det blev bara elva ligamatcher för Everton, men att överhuvudtaget värva en spelare av den kalibern till Harry Cattericks lag borde varit otänkbart. Catterick ville ha skickliga bollspelare.
Men, men… Läs Old School Footballs artikel om gåtan Harry Catterick.
Nostalgimorgon – uppe med tuppen
Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.
skribentper 
Kommentera