Etikettarkiv: Fulham FC

Old School mot London

Sitter fortfarande och filar på berättelser och upplevelser från förra helgens resa som inleddes i Blackburn där hemmalaget tog sig an Leeds United och avslutades på Merseyside för att se Everton vs Crystal Palace och en hel del annat, såsom mötet med idolen Kevin Ratcliffe.

Men på lördag morgon bär det av till London för att uppleva Fulham vs AFC Bournemouth senare på eftermiddagen och Crystal Palace vs Arsenal på söndag.

Fulhams hem Craven Cottage är för övrigt som ett andra hem. En tryggt ställe som jag besökt näst flest gånger efter Goodison Park.

I Old Schools podd #53 (sändes våren 2016) sjunger jag Brightons gamle Bobby Zamora till, men om man orkar sig igenom det finns en skildring om The M23-derby. En klassiker, då Crystal Palace värste motståndare inte finns i London, utan på sydkusten, nämligen Brighton and Hove Albion. Som bonus finns där ett samtal med AFC Wimbledon-supportern Henrik Persson, där ni får veta mer om den gamle legendariske ägaren Sam Hammam.

Eller varför inte lyssna Old Schools podd #36 och mina upplevelser från det senaste besöket på Craven Cottage under hösten 2016, då jag även besökte Queens Park Rangers Loftus Road.

Tillsammans med Old Schools samarbetspartner Nickes.com finns de flesta fotbollsresor, men kontakta gärna oss om du vill ha tips och idéer. e-post: skribentper@gmail.com eller följ länken: Vill du också ut och resa?

 

Annons

Äntligen dags för FA-cupens tredje omgång!

Det finaste vintertecknet är här – FA-cupens tredje omgång. Minns och laddar på Tippastryktipset.nu.

Läs gärna artikeln om Sheffield W, Fulham, Ipswich, Tottenham, Manchester City och Nottingham Forest på 80-talet.

Läs hela artikeln.

PS. glöm inte att lyssna på podden. Ds


Gåtan Fulham

smörochägg

God morgon, för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen, finns nu Nostalgimorgon – uppe med tuppen.

Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.

Till äggröran denna morgon kan det väl passa att läsa lite om Fulham FC:s oförmågor genom historien. Ska man gå på fotboll i London rekommenderas Craven Cottage, där Fulham FC har sitt hem, vackert belägen vid Themsen. En klassisk arena där man fortfarande kan se spår av arkitekten Archibald Leitch. I nostalgiminnet finns nämligen bilder från Tipsextra-tidens arenor, då de flesta fortfarande bar spår efter Leitch arkitektur i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Han hade ett finger med lite överallt och är en viktig del i den atmosfär som rådde runt fotbollen, men som nu är på väg att försvinna med ombyggnationer och många gånger helt nya arenor anpassade efter den nya tidens krav. Johnny Haynes Stand är ett fint exempel på Leitch arkitektur.

Men förutom det, så tycker jag ni kan förfaras över laget Fulhams oförmågor genom åren. Onekligen en klubb som haft stjärnor, men ändå aldrig lyckats.

Johnny Haynes, Englands landslagskapten som blev den förste att tjäna 100 pund i veckan och gjorde dessutom reklam för brylcreem. Står staty utanför Craven Cottage.

George Cohen, som kanske är den mest anonyme, men ack så stabile, lagmedlemmen i det England som vann VM 1966.

Alan Mullery, Bobby Robson, Graham Leggat… Ja, man så kan man hålla på och räkna upp spelare för spelare. Det intressanta är också att just ovan legendarer var samtida (med lite överlappningar), och ändå lyckades man inte.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen presenterar:

Gåtan Fulham

Flest matcher för Fulham genom tiderna:

Johnny Haynes, 658 st (1952-70)

Eddie Lowe, 51 st (1950-63)

Les Barrett, 491 st (1965-77)

John Marshall, 467 st (1982-97)

George Cohen, 459 st (1956-69)

Frank Penn, 459 st (1915-34)

Äggröra

Består först och främst av en äggsmet stekt i smör. Därefter är det tydligen frivilligt att tillsätta vatten, grädde eller mjölk samt salt och peppar. Det fick jag höra på en fest i helgen. Man undrar ju om en äkta äggröreentusiast endast kör på ägg och smör eller om de spär ut..? Känns lite som ett ställningstagande jag inte är redo för. Har alltid varit ambivalent och ångestfylld inför livets stora ställningstaganden som vatten eller ej i Whiskyn, hårdrock eller synth, Noice eller Gyllene Tider, Jimmy Connors eller John McEnroe, Lars ”Laban” Arneson” eller Bob Houghton, Maradona eller Messi, wienerbröd eller kanelsnäcka… Svårt. Börjar med smör och ägg och sedan får vi se…


%d bloggare gillar detta: