Sitter och klipper det sista i veckans podd som handlar om eleganter. The North London Derby väntar i helgen, men nog saknas där riktiga lirare som Liam Brady och Glenn Hoddle! Old School minns.
För att inte tala om West Hams Bobby Moore och Trevor Brooking. Spelartyper som inte ens finns kvar. Till synes långsamma, men med magiska fötter och med en spelintelligens som gjorde att de visste vad som skulle hända före någon annan. Spelare som Sam Allardyce inte ens skulle ge en chans i U23-laget.
Podden beger sig tillbaka till konfettiregnet i VM 1978 och tar oss via Juntans Argentina till Skottlands finaste stund samt en överjordiskt elegant irländare. Det är som vanligt, helt enkelt.
Sidan åtta i Tipsboken 1978/79 leder oss in till det avsomnande brittiska mästerskapet för att sedan förundras över Skottlands fiaskon i VM-slutspelen, men hur en tunnhårig liten man frälste hela nationen med rörelser som inspirerat till film, sex och klassisk balett.
Men podden berör också annat kring VM 1978, såsom mutanklagelserna mot Argentinska landslaget, varför Cesar Luis Menotti lämnade 17-årige Diego Maradona hemma, Juntans hopp om PR-succé, WBA-spelaren som tog otillåtna substanser samt varför Johan Cruyff inte deltog.
Allt kryddas med lite klassiska värvarhistorier om hur Brian Clough hann före Evertons manager Harry Catterick i början av 70-talet, men framförallt ett porträtt av en irländare med en magisk vänsterfot, vilket inte bara gav succé i Arsenal utan också en plats som mittfältsdirigent i Juventus.
Podden släpps som vanligt runt 11.30.Gå in och lyssna eller prenumerera på iTunes
Ikväll är det dags för toppmöte mellan Arsenal och Manchester City. Svårt att komma på ett bättre sätt att avsluta en måndag före ju. I syfte att krydda det hela kan det vara läge att läsa om två mittfältsgiganter från förr. Manchester Citys Colin Bell och Arsenals Liam Brady. Om sagt, bättre än så blir det inte. Två legendarer.
Med sin vänsterfot och elegans tog han Arsenal från bottenstrider till cupfinaler, men var också en av få britter som lyckades i Italien på 80-talet. Hans namn är Liam Brady.
Få var så vördade runt Highbury som Liam Brady. Under en tuff period för Arsenal representerade Liam Brady ljuset. Irländaren hade allt. Blicken för spelet, balansen, kvicktänktheten, skottet, bollkontrollen och förmågan att flyta fram på plan. Aldrig någonsin i tidsbrist, något han hade och har gemensamt med alla riktigt begåvade spelare. Liam Brady gjorde Arsenal bättre än vad de var.
Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.
Arsenal vann The Double i början på 70-talet och gick sedan in i en mörkervandring vad gäller resultat, tills laget lyckades ta sig till tre FA-cupfinaler och en cupvinnarcupfinal i slutet av decenniet. Trots denna ojämnhet och kanske brist på äkta storhet, såsom Arsenal på 30-talet eller 90- och 2000-talet, fanns där en rad profiler. Mittfältseleganten Liam Brady, VM-vinnaren Alan Ball, mittbacken Frank McLintock och så gubbar som Charlie George och Malcolm Macdonald. Old School Football gjorde ett försök att ta ut den bästa elvan under 70-talet.
Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.
God morgon fredag! Uppe med tuppen för lite nostalgi?
I fyra Tipsextra-matcher på raken höll den store och hårfagre målvakten Phil Parkes nollan. Mellan 1972-1987 dök han upp i rutan med jämna mellanrum. Först i Queens Park Rangers tröja sedan i West Hams. En ikon för oss som växte upp under Tipsextras storhetstid. Han gjorde hela 16 matcher i tv-rutan inför svenska lördagsgroggare. Kanske inte lika berömd som andra Tipsextra-keeprar från tiden, men en av de allra främsta på 70- och 80-talet. Passar perfekt till morgonkaffet.
Och om man inte upplevt Phil Parkes på Tipsextra, så har man säkert sett honom i någon annons för målvaktshandskar.
Målvaktshandskar
Under en försäsongsturnering på 70-talet fick Phil Parkes låna ett par handskar av Borussia Mönchengladbachs målvakt Wolfgang Kleff. Det gummiartade materialet på insidan visade sig vara rena rama klistret när bollen skulle fångas och Parkes tog med sig handskarna till England.
Kleff som för övrigt vann flera mästerskap med Mönchengladbach, men lyckades aldrig riktigt peta Bayern Munchens stormålvakt Sepp Maier i landslaget. Efter fotbollskarriären har Kleff även utmärkt sig genom några mindre roller i ett par filmer (Otto – Der Film, från 1985 och Werner – Beinhart!, från 1990), tack vare egenskapen att vara oerhört lik den tyske komikern Otto Waalkes.
I en intervju från 1975 redogör Phil Parkes för innovationen målvaktshandskar, efter en match mot Arsenal. Bredvid honom sitter för övrigt The Gunners vänsterfotade mittfältselegant Liam Brady.
Tillsammans med Dave Holmes startade Phil Parkes 1979 Sukan Sports, vilket var det första postorderföretaget för – i huvudsak – målvaktsutrustning. Verksamheten höll på ända till 1995. Ni som läste Shoot på 80- och 90-talet kommer känna igen er i kavalkaden av annonser och kataloger. Ständigt återkommande bilder från den tiden. De tidiga annonsinsatserna i form av för ändamålet obegripligt lättklädda damer till trots, så finns där en hel del för annonsnostalgikern. Dessutom en härlig kavalkad av målvakter. Något att se på om och om igen.
Och så en Phil Parkes-kavalkad av insatser från matchen, där han frustrerade både Arsenal och Liam Brady…
Nostalgimorgon – uppe med tuppen
Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.
skribentper 