Etikettarkiv: Trevor Francis

Underbarnet från Birmingham

Fortsätter med lite fredagsmys på Birmingham-temat…

Sällan har väl så stor talang skådats som när Trevor Francis slog igenom i Birmingham City.

Trevor Francis vann Europacupen med Nottingham Forest, såld för miljonen två gånger, karriär i Italien och gjorde 52 landskamper för England, men han kommer för alltid att vara en legendar i Birmingham där han tillbringade åtta år.

Howard Kendall konstaterade krasst när han anlände till Birmingham:

”After Alan Ball, Trevor was probably te best player I ever played alongside. He was still only 19 when I arrived at St Andrew´s, but the sense that he could do anything was palpable. He was fast and skilful and could finish with deadly accuracy. He could also create as well.”

Francis var med att ta Birmingham till högstadivisionen 1972 samt var även med att ta laget till de båda semifinalerna 1972 och 1975. Kanske den främsta som någonsin dragit på sig en Birmingham City-tröja.

Annons

Dyrgripen, Quasimodo, Brian Clough och Malmö FF

God morgon!

Englands dyraste spelare genom tiderna sätter dit huvudet på övertid i första halvlek av Europacupfinalen 1979 och Trevor Francis från Birmingham är helt plötsligt inte bara dyrast, utan också en som avgjort den match alla drömmer om att avgöra. Allt tack vare en otränad vänsterytter vid namn John Robertson.

Endast iförd träningskläder, med racket under armen och en squashtid att hålla, släntrar Nottingham Forest karismatiske – men för tillfället otålige – manager Brian Clough in på presskonferensen för att möta journalisterna och svara på frågor om den dyraste övergången någonsin. Köpet av landslagsmannen Trevor Francis från Birmingham City för en miljon pund. Den första spelaren någonsin över ett sexsiffrigt belopp, fast enligt Clough var det fortfarande bara sex siffror, då beloppet stannat på 999 999 pund, vilket senare avslöjades bli nästan 1,2 miljoner efter avgifter och kommissioner betalats.

Läs hela artikeln på Old School Football där det finns mer stories om John Robertson och Europacupfinalen 1979 mot Malmö FF.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Quasimodo, dyrgripen och Big Head

God morgon, Trevor Francis har inte bara avgjort Europacupfinalen 1979 mot Malmö FF. Han blev också den förste spelaren över 1 miljon pund när han gick från Birmingham City till Nottingham Forest 1979. Den gamle ”Big Head” Brian Clough var dock en manager som ansåg att vissa saker kunde gå spelarna åt huvudet, så han fastställde övergångssumman till strax under miljonen. Dock kröp den snabbt över då agenter med mera skulle ha sitt.

Nonchalant och klädd för squash släntrade Clough in på presskonferensen, där övergången skulle presenteras, ungefär som om det var en högst ordinär dag i managerns liv. Francis fick heller inte så mycket uppmärksamhet därefter heller. Faktum var att den enda instruktionen som gavs den dyraste brittiske fotbollsspelaren genom tiderna var:

”Ge bara bollen till John Robertson, för han är en mycket bättre spelare än du.”

Brian Clough i ett nötskal. En manager med talets gåva och förmågan till oneliners som en Jose Mourinho (en modern Big Head) inte ens är i närheten av. Clough kommer vi återkomma till i denna blog, men njut först av artikel om Francis, John Robertson och Brian Clough samt varför Krister Kristensson i Malmö FF visste att hade han varit med, så hade Francis inte ens varit nära straffområdet och avgjort Europacupfinalen 1979.

Old School Football: Quasimodo och dyrgripen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Fredagsmys – ”It´s Birmingham City”

God morgon! Dags för fredagsmys, fast enligt Old School-metodiken, det vill säga vi grottar in oss i gammalt groll och lyfter det till ytan, mest för att det ger oss ett gott skratt.

Vi fortsätter på Birmingham-temat och följer den en gång så firade mittfältaren Howard Kendall som kallas in till Evertons manager Billy Bingham. På vägen in nickar han till en kille vid namn Bob Latchford. Beskeded från Bingham är enkelt: ”It´s Birmingham City”. Kendall traskar ut igen. Nickar ännu en gång åt Latchford som sedan i sin tur kliver in för att träffa Bingham och sannolikt ett varmare bemötande. En gammal stjärna lämnar, en ung gör entré. Fotbollens kretslopp. Osentimentalt för alla, utom oss fans.

Bob Latchford gick därmed till Everton för en stor summa pengar och två spelare i utbyte, bland annat Kendall. Latch skulle bli skyttekung och den förste som på länge gjorde 30 mål i ligan. Dock var han redan en legendar i Birmingham, hans moderklubb. Kendall skulle hamna i ett Birmingham City där träningskläderna inte tvättades, nedflyttningsstrider väntade och en träningsanläggning som såg ut som en soptipp.

Men det flyktiga mötet blev lite Latchfords och Kendalls gemensamma melodi. När Kendall senare återvände som manager till Everton flera år senare blev Latchford den förste han sålde. Inte av hämndbegär, utan därför att det var läge att sälja. Kendall var en klassisk osentimental manager av den gamla skolan. Faktum är att de bodde nästan grannar under en period och Latchford slank ibland in hos Kendall och de satt och snackade om livet, eller nåt. Säkert med ett glas med något alkoholhaltigt i handen. Kendall var svag för cigarrer och Champagne.

Old School Football följer Howard Kendalls upplevelse av vistelsen hos Birmingham City, men också tiden före med den stjärnspäckade anfallstrion Bob Latchford, Bob Hatton och Trevor Francis. Latchford ersattes senare av en viss Kenny Burns, som var bäst som forward, men för lat och hamnade som mittback. Han fick faktiskt extra betalt om han orkade spela forward.

Läs om Birmingham City under en fascinerande tid. 70-talets Birmingham City

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


%d bloggare gillar detta: