Etikettarkiv: Bob Latchford

Poddfredag – om en gammal bok och argentinare

Framsida Tipsbok

 

God morgon!

Idag är det poddfredag. Klockan 11.30 finns ett nytt avsnitt ute.

Det sjunde avsnittet av Old School Football podcast svingar sig fritt och ohämmat bland nostalgiska lianer som kretsar kring säsongen 1977/78 samt 1978/79 genom barndomsminnen från ett rum med en bok.

Bland torkat renkött, fläskkotletter och palt minns Old School Football podcast en uppväxt och somrar hos morföräldrar uppe i Boden i Norrbotten. En morbror med Tipsboken 1978/79 triggade ett fotbollsintresse, vilket tog spjärn från Airfix leksakssoldater och en modell av regalskeppet Vasa.​

Möten med tandlöse Joe Jordan, West Bromwich Albions magiska lag från 1978/79, Aston Villas begynnande storhet, frågetecken om varför Manchester United fick så många spelare i all star laget, den late Kenny Burns, Kenny Dalglish, Laurie Cunningham, Bob Latchford och Gordon McQueen. Men också Diego Maradonas provspel i Sheffield United, Bill Nicholson, Keith Burkinshaw, Osvaldo Ardiles, Ricardo Villa och Spurs. Ipswich, Nottingham och Liverpool. För att inte tala om Harry Haslam och Oscar Arce i Sheffield United. Juntans Argentina, Antonio Rattin och ett Arsenal med en styrelse som inte trodde på utländska spelare i laget. Ja, och så lite om publiksiffror och övergångar 1978.

 I väntan på lördag.

Gå in och prenumerera på iTunes

Finns även på Svenska Fans Fan Radio.

Annons

När Bob Latchford nådde drömgränsen

God morgon!

Idag drabbar Chelsea och Everton samman på Stamford Bridge och en sak är helt säker – det kommer inte att sluta på samma sätt som i april 1978.

Everton krossade nämligen Chelsea med hela 6-0. I sig en stor seger och The Toffees skulle avsluta säsongen med en hedrande tredjeplats, även om målet var högre. Suveräna segrarna Nottingham Forest med managern Brian Clough i spetsen rådde man inte på. Ej heller tvåan Liverpool FC vars skugga över lokalkonkurrenten Everton låg tung och förmörkande under hela 70-talet. Evertons ligaseger 1970 blev inte början på ännu en framgångs era, utan början på ett allt snabbare slut där Liverpool klev fram och tog över. Många hänvisar till FA-cupsemifinalen 1970/71 mellan lagen som matchen som markerade förändringen. Men det var heller inte det som var det intressanta i april 1978, utan att Evertons store centertank Bob Latchford till slut nådde drömgränsen på 30 mål i ligan. Det satt dock långt inne…

Läs hela artikeln på Tippastryktipset.nu


Stryktipsmatcher vi minns: Man C vs Swansea, 1981

God morgon!

Swansea beger sig till Manchester för att ta sig an mäktiga City. Med tanke på att Garry Monk fått sparken och laget befinner sig i en allt risigare position känns nog uppgiften smått monumental, men förhoppningsvis ska det gå bättre än den 21 november 1981.

John Bond var numera manager i Manchester City och hade lyckats ta laget till en final i FA-cupen tidigare i maj. En underhållande final över två matcher, där Spurs till slut blev för svåra i ett makalöst omspel som förlorades med 2-3. Det fanns förhoppningar inför säsongen kring detta City vars två forwards Trevor Francis och Kevin Reeves tillsammans kostat klubben drygt två miljoner pund. En oerhört hög siffra, då det inte var länge sedan Francis blev den förste att köpas för en miljon pund till Nottingham Forest. Ett par år senare anlände han till City för samma summa. Francis skulle bli en ekonomisk belastning, då han var oerhört skadebenägen och City hade inom loppet av tre-fyra år köpt alldeles för många och dyra spelare som inte lyckades hjälpa klubben till en ny storhetsperiod.

Läs hela artikeln på Tippastryktipset.nu.

Matchen i sammandrag

 


Fredagsmys – ”It´s Birmingham City”

God morgon! Dags för fredagsmys, fast enligt Old School-metodiken, det vill säga vi grottar in oss i gammalt groll och lyfter det till ytan, mest för att det ger oss ett gott skratt.

Vi fortsätter på Birmingham-temat och följer den en gång så firade mittfältaren Howard Kendall som kallas in till Evertons manager Billy Bingham. På vägen in nickar han till en kille vid namn Bob Latchford. Beskeded från Bingham är enkelt: ”It´s Birmingham City”. Kendall traskar ut igen. Nickar ännu en gång åt Latchford som sedan i sin tur kliver in för att träffa Bingham och sannolikt ett varmare bemötande. En gammal stjärna lämnar, en ung gör entré. Fotbollens kretslopp. Osentimentalt för alla, utom oss fans.

Bob Latchford gick därmed till Everton för en stor summa pengar och två spelare i utbyte, bland annat Kendall. Latch skulle bli skyttekung och den förste som på länge gjorde 30 mål i ligan. Dock var han redan en legendar i Birmingham, hans moderklubb. Kendall skulle hamna i ett Birmingham City där träningskläderna inte tvättades, nedflyttningsstrider väntade och en träningsanläggning som såg ut som en soptipp.

Men det flyktiga mötet blev lite Latchfords och Kendalls gemensamma melodi. När Kendall senare återvände som manager till Everton flera år senare blev Latchford den förste han sålde. Inte av hämndbegär, utan därför att det var läge att sälja. Kendall var en klassisk osentimental manager av den gamla skolan. Faktum är att de bodde nästan grannar under en period och Latchford slank ibland in hos Kendall och de satt och snackade om livet, eller nåt. Säkert med ett glas med något alkoholhaltigt i handen. Kendall var svag för cigarrer och Champagne.

Old School Football följer Howard Kendalls upplevelse av vistelsen hos Birmingham City, men också tiden före med den stjärnspäckade anfallstrion Bob Latchford, Bob Hatton och Trevor Francis. Latchford ersattes senare av en viss Kenny Burns, som var bäst som forward, men för lat och hamnade som mittback. Han fick faktiskt extra betalt om han orkade spela forward.

Läs om Birmingham City under en fascinerande tid. 70-talets Birmingham City

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Torsdagsrock med Birmingham City och Bob Latchford

God morgon!

Staden är Englands näst största, men också stor sett ur Europeiska mått mätt. Ändå har Birmingham haft svårt att hävda sig i fotbollens värld i jämförelse med betydligt mindre städer som Liverpool, Manchester och varför inte Leeds, Newcastle, Derby och Nottingham. Ja, eller för den delen Ipswich och Norwich såväl som små grannorter som Wolverhampton och West Bromwich.

Visst, Aston Villa har ett grandiost förflutet. Kanske det allra största laget i slutet av 1800 och början av 1900-talet. Men efter andra världskriget har det varit mer tunnsått med endast en ligaseger och Europacupvinst som lysande undantag i en rätt bister pokaltillvaro. Men ändå, med tanke på stadens storlek, borde mer kunna krävas.

Värst är ändå Birmingham City – ett lag som nästan kan ge förlorarkultur ett ansikte.

Läs Old School Footballs artikel om: Birmingham City – laget som aldrig växer till sig

Förlorarkultur kan dock vara rätt vackert och Birminghams historia är fascinerande. Många profiler har passerat revy. Men frågan kvarstår – när ska staden Birmingham ta sin rättmätiga plats i fotbollshistorien?

Good Old Brummagem av Harvey Andrews

1966 släppte den Birmingham-baserade singer/song writern Harvey Andrews en härligt nostalgisk deppig, men ändå lite positiv, låt om ett återvändande. Birmingham hade precis värvat Wolves forne demonmanager Stan Cullis och hyste vissa förhoppningar, vilka ganska snart skulle grusas… Men njut av låten.

Bobby Latchford – Hero of the Blues

Och så rockar vi loss lite i Nostalgimorgon – uppe med tuppens allsångsavsnitt med Brummagem-sånger! Bob Latchford – en dyrkad gammal centertank och Tipsextra-ikon. I Birmingham – hero of the Blues. Rock on! Ja, eller vad man säger…

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


I väntan på lördag

God morgon, nu är den här – lördagmorgon! En enda lång uppladdning inför avspark klockan 16.00.

Livet var under uppväxten indelat i säsonger. Avslutning i kyrkan och sommarlovssäsongen var inledd. Även om ledighet, glass, fotboll med kompisar och långa ljusa dygn var helt okej, så fanns där ändå en tomhet, som fylldes först i augusti i och med engelska ligastarten. Tyvärr fick man inte se några matcher inledningsvis, så man var förvisad åt att ratta på radion för att få in engelska kanaler, springa till Pressbyrån för att få det senaste numret av Shoot eller Match (ofta en till två veckor gammal), förutom den sönderlästa Tipsboken som kom varje år. Höjdpunkten var Aftonbladet-journalisten Stefan Thylins summeringar av ligaomgången varje söndag. Ljuset och härligheten öppnades först i november varje år, då Tipsextra-säsongen började.

En match i veckan och lite reportage före var veckans absoluta höjdpunkt. Samtidigt svor man högt över att travet fick ta så mycket plats och under perioder ägnades det åt en massa andra saker, då det fanns en uppfattning om att fotbollen inte var nog som underhållningsvärde. Annorlunda idag…

Tipsextrasäsongen var över i mars, ofta med ligacupfinalen som avslutning. Sedan fick man åter lita sig på gamla tidningar och Stefan Thylin, för att möta ljuset – om än för en kort stund – i maj, då FA-cupfinalen sändes. Finns få saker som kan ge sådan ståpäls som ritualen på Wembleys gräsmatta inför en final. Det största som finns för en fotbollsälskare. Sedan skolavslutning… Ja, och så ett nytt varv i det hjul man snurrade i.

Läs om bakgrunden till Old School Football (Svenska Fans): Nostalgins väg mot nästa omgång

Tipsextra pågick mellan 1969-1995, togs sedan över av Tipslördag.

Flest matcher i Tipsextra (1969-1995)

Liverpool och Manchester U, 65 matcher

Arsenal, 55 matcher

Tottenham, 51 matcher

Nottingham Forest, 39 matcher

Everton, Manchester C och Aston Villa, 37 matcher

Chelsea, 28 matcher

Leeds, 24 matcher

Wolverhampton, 23 matcher

Derby Co och Stoke, 22 matcher

Ipswich och West Ham, 21 matcher

Uppe med tuppen?

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


%d bloggare gillar detta: