Om den grandiosa självbilden fick sig en törn på 50- och 60-talen då de engelska klubbarna och landslaget hade märkbart svårt att få bukt på italienska, spanska och tyska motsvarigheter, så vände det under andra halvan av 60-talet. England vann hemma VM 1966 och Manchester United tog som första engelska lag hem Europacupen 1968 (Celtic blev det första brittiska 1967). Under 70- och 80-talet fram till att man portades från europeiskt spel på grund av tragedin på Heysel stadion 1985, får nog engelska klubbar anses som en långt mer dominerande faktor än under såväl 90- som 2000-tal inom Europeisk fotboll.
Vill bara sända ett tack till alla ni som lyssnar på Old School Football Podcast.
I lördags dök denna lilla och rätt ämnessmala berättande podd upp på 55:e plats på iTunes lista inom kategorin sport och fritid. Riktigt kul att få synas där för någon dag och då går nog de flesta ändå via Svenska Fans Fan Radio, så det verkar finnas ett intresse av engelsk fotbollsnostalgi.
Men jag kör på, oavsett antal lyssnare, eftersom det är så kul!
Idag är det poddfredag. Klockan 11.30 finns ett nytt avsnitt ute.
Denna gång blir det en del tårar, mittbacksöden, Liverpool vs Manchester United och så Dirty Leeds.
Som en liten uppladdning rekommenderas att läsa om The Battle of Goodison på 60-talet, vilket blev en av de första stora händelserna som skulle göra Leeds till The Dirty Leeds.
Annars är det som vanligt. Varje fredag. Podden där det bökas extra mycket i leran från förr
Fotbollsnostalgi, bikt och berättande. Minst en kvart och högst tjugo minuter. Varje vecka på fredagar 11.30 släpps nya tidlösa avsnitt av Old School Football Podcast.
Crescendot kom nog strax efter, närmare bestämt på 70-talet. Ett av de stora tillfällena var när Chelsea besegrade mäktiga Leeds i FA-cupfinalen 1970 med Peter Osgood, Charlie Cooke och Alan Hudson och company.
Samma säsong vann Everton ligan med eleganterna i mittfältstrion The Holy Trinity i spetsen. Howard Kendall, Alan Ball och Colin Harvey. Något jag återkommer till framöver, men nu tänker jag på Chelseas FA-cupfinal mot Leeds. Samtidigt vann Joe Mercers magiska City med Colin Bell, Francis Lee och Mike Summerbee ligacupfinalen över Jeff Astles West Bromwich.
Den första finalen sändes i Sverige den 11 april 1970 och slutade 2-2. Peter Houseman och Ian Hutchinson gjorde målen för Chelsea medan Jack Charlton och Mick Jones nätade för Leeds. Det var också klubben från Yorkshire som dominerade och Chelsea fick vara rätt nöjda med oavgjort. Bland annat hade David Webb oerhört svårt att stoppa Leeds ytter Eddie Gray. Den lekstugan bommades dock igen då man i returen satte mittbacken (och en av ligans fulaste spelare, tillsammans med Leeds Norman ”Bite Yer Legs” Hunter”) på högerbacksplatsen – Ron ”Chopper” Harris.
Men mötet som troddes bli brutalt, blev istället underhållande (ja, eller brutalt och underhållande), vilket även fortsatte i omspelet där Leeds tog initiativet. Mick Jones gav Yorkshire-laget programenligt ledningen och nu fanns väl inget som kunde stoppa dem..? Men efter ett magiskt samspel mellan Peter Osgood och Charlie Cooke var det kvitterat av ”The Wizard of Os” – Peter Osgood. Dessutom avgjorde David Webb på nick efter ett långt inkast. En makalös revansch efter förnedringen i första finalen av Eddie Gray. Jätten var fälld och Chelseas Swinging Sixties-gäng skrev in sig i historien.
Det var också i denna final som Eddie McCreadie satte in sin berömda karatespark mot Billy Bremner, vilken inte resulterade i något annat än en kontring och lysande målchans för Chelsea… Just omspelet dömdes om av domaren David Elleray 1997 (givetvis via tv-bilder) och han delade ut sex röda kort och tjugo gula…
Nu är Old School Football tillbaka i full kraft efter ett jul- och nyårsuppehåll. Och jag börjar med att släppa det femte avsnittet i Old School Footballs Podcast. Klockan 11.30.
Efter lite jul- och nyårsuppehåll är Old School Football Podcast tillbaka och vältrar sig i en kokande gryta av kreativitet, party och fotboll runt Kings Road i London. The Swinging Sixties.
The Swinging Sixties eller kanske än hellre Swinging London, Harold Wilson, Peter Osgood, Charlie Cooke, Alan Hudson, 60- och 70-tal, Vogue, Rachel Welch och begåvningar, men också lite 80-tal, Lee Chapman, Pat Nevin, Alan Birchenhall och varför det alltid är bättre att stå kvar på perrongen när tåget går.
Det blir även lite om The Athens Hilton Party, FA-cupens tredje omgång såväl som en final och så säger jag återigen fel när jag kallar den kände fotografen Terry O´Neill för Terry Neill. Ja, och så reciterar jag en litterär strof ur Vogue på knackig engelska.
Annars är det som vanligt. Varje fredag. Podden där det bökas extra mycket i leran från förr
Fotbollsnostalgi, bikt och berättande. Minst en kvart och högst tjugo minuter. Varje vecka på fredagar 11.30 släpps nya tidlösa avsnitt av Old School Football Podcast.
Tyvärr är den fjärde och avslutande delen av säsongen 1974/75 spärrad av UEFA på YouTube av rättighetsskäl… Men istället bjuder Old School Football på två avsnitt av Gary Linekers intervjuprogram med härliga fotbollsbilder från säsongen, så det mesta bör vara med. Dessutom blir det lite Frank Worthington, Gerry Francis och Alan Mullery samt en ITV-orgie med mål från flertalet matcher under säsongen.
Jullovsmorgon del 8.1
Jullovsmorgon del 8.2.
Mål i massor 1974-75
Ingen ny podd denna fredag på grund av jul- och nyårsledigheter. Däremot ett nytt avsnitt nästa fredag! För er som inte hunnit lyssna på tidigare avsnitt:
skribentper 