Swansea beger sig till Manchester för att ta sig an mäktiga City. Med tanke på att Garry Monk fått sparken och laget befinner sig i en allt risigare position känns nog uppgiften smått monumental, men förhoppningsvis ska det gå bättre än den 21 november 1981.
John Bond var numera manager i Manchester City och hade lyckats ta laget till en final i FA-cupen tidigare i maj. En underhållande final över två matcher, där Spurs till slut blev för svåra i ett makalöst omspel som förlorades med 2-3. Det fanns förhoppningar inför säsongen kring detta City vars två forwards Trevor Francis och Kevin Reeves tillsammans kostat klubben drygt två miljoner pund. En oerhört hög siffra, då det inte var länge sedan Francis blev den förste att köpas för en miljon pund till Nottingham Forest. Ett par år senare anlände han till City för samma summa. Francis skulle bli en ekonomisk belastning, då han var oerhört skadebenägen och City hade inom loppet av tre-fyra år köpt alldeles för många och dyra spelare som inte lyckades hjälpa klubben till en ny storhetsperiod.
Kollade lite ligacupkvartsfinaler igår och så är det ju en kvar som spelas ikväll. Skrev även en kort artikel för Tippastryktipset.nu om de åtta lagens ligacuphistoria. I skrivande stund är visserligen några utslagna, men kan vara lite intressant ändå.
Liverpool FC är en gigant när det gäller segrar i ligacupen, men även Middlesbrough, Sheffield W, Manchester City och Stoke har vackra minnen från ligacupen.
Ligacupen har funnits sedan början av 60-talet och nådde nog sin höjdpunkt på 70- och 80-talet. På den tiden var det ett vibrerande och fullsatt Wembley och ofta blev det rätt underhållande finaler. Av årets kvartsfinallag har framfarten i cupen rent historiskt varit oerhört varierande.
I Old School Footballs premiärpodd följer vi främst Joe Mercers karriär och maktkampen mellan honom och Malcolm ”Big Mal” Allison, men hur gick det egentligen för Allison när han återvände till Manchester City 1979?
Maktkampen att ta över City vanns 1972, då han gick från assisterande (1965-72) till manager på hans gamle radarpartner Joe Mercers bekostnad. Ett jobb han fick lämna redan 1973. Gnistan var borta och allt gick fel. Resultaten följde med i den nedåtgående trenden och han fick fansen emot sig. Därefter följde Crystal Palace, Galatasaray och Plymouth Argyle, men så var han åter i City 1979. Det var också ordföranden Peter Swales som varit med och hjälpt Allison till managerposten som gav honom förtroende än en gång.
Vid 11.30 släpps Old School Footballs allra första berättande podd. Aldrig kortare än en kvart, men inte heller längre än tjugo minuter. På väg hem från jobbet, på lunchen, när du tränar… För er som hellre lyssnar än läser, såväl för er som vill göra både ock. Ibland kompletteras den av artiklar för vidare läsning och ibland inte. Med andra ord kommer jag pröva mig fram och lyssnar gärna om ni har förslag på nya intressanta ämnen om gamla företeelser inom den engelska fotbollen.
Inleder och avslutar varje program med psalmen Abide with Me som av mig är helt och hållet förknippad med FA-cupfinaler och lågstadiet. Den rullar igång lite darrigt och inte för glättigt, nästan som om det var fröken i lågstadiet som satt och spelade på tramporgeln. I premiären pratar jag lite om stunden som – då omedvetet – startade mitt intresse för engelsk fotboll. Jag funderar också lite över ett av mötena i helgen, fast med hjälp av en match på Tipsextra för länge sedan. Och så gräver jag lite i en historia om en av engelsk fotbolls kanske mest fascinerande tränarpar genom tiderna.
Från klockan 11.30 på Svenska Fans. Men man kan givetvis lyssna när man känner för det. Den kommer inom kort också att finnas på I-Tunes, men det kan ta några timmar, alternativt dagar innan det är klart.
Champions League är det största som finns i dagens fotboll, men det var även föregångaren Europacupen, även om pengarna inte var lika stora. De engelska klubbarna behövde tid att anpassa sitt spel för att nå framgång, men från mitten av 70-talet till avstängningen 1985, var de dominanta herrar på täppan.
När mästarcupen skapades 1955/56 var inte de engelska lagen med. Chelsea blev utvalda, såsom regerande ligamästare, men FA ansåg att det störde den interna ligaverksamheten och den typen av ”distraktion” var inte välkommen. En attityd som nog känns igen och som hindrat England förr. Hur länge var de inte bäst i världen, fast det dröjde till 1966, förrän de verkligen fick fog för sina argument?
Nåja, lite fog fanns dock, eftersom Wolverhampton Wanderers ivriga träningsmatchande på liv och död mot de bästa lagen i Europa sägs vara katalysatorn till att man satte sig ned och drog upp riktlinjerna för Mästarcupen, sedermera Europacupen och numera Champions League. När The Iron Manager Stan Cullis vann över ungerska mästarna Honved med 3-2, korade Cullis Wolves till världens bästa klubblag
Det fanns en Yaya Touré före Yaya Touré och hans namn var Colin Bell. Kanske finns det fog för att säga att det nog snarare är så att Yaya Touré är en Colin Bell.
“Can´t head it, can´t pass it, he´s hopeless”,
Manchester Citys assisterande manager Malcolm Allison skräder inte orden och han berättade för alla som orkade höra på och sannolikt för en hel del andra.
Han talade om Burys unge lagkapten Colin Bell. Året var 1966 och Allison ville få den unga talangen att skriva på för Manchester City och inget annat lag, så han använde sig av vad vi idag känner till som ”visnings trash talk”, det vill säga folk som går runt på lägenhetsvisningar och talar illa om objektet, bara för att de är så oerhört intresserade själva. Oftast en ganska så offensiv, oraffinerad och lättgenomskådad taktik, men då talar vi om Malcolm Allison, den stora karaktären med en än större cigarr och – om möjligt – än större extrovert personlighet.
I Colin Bell fick tränarduon Malcolm Allison och Joe Mercer en spelare vars förmågor var tillräckliga för att vara ankare i ett lag som tog hem ligatiteln och många andra pokaler.
Satt som på nålar igår när jag följde ligacupen. Först gjorde Sheffield Wednesday en kanonmatch och slog ut formstarka ligaledarna Arsenal hemma på Hillsborough. Dessutom en inspirerande och kraftfull seger. Det rådde aldrig någon tvekan om vilket som var det bästa laget.
Övriga tre matcher gick alla till förlängning och straffar.
Ligacupfinalen är för övrigt från 1976 och jag lägger in ett litet klipp när Manchester City besegrade Newcastle United. Målgörare var bland annat Peter Barnes som ni kan läsa mer om på Old School Football.
Idag drabbade Spurs och Manchester City samman på White Hart Lane. Den stora frågan var om Tottenham skulle orka rubba mäktiga City. Det blev kross och City verkar återigen ha svårt med jämnheten. Samma historia som ifjol. I februari 1979 var det dock en helt annan agenda. Då handlade det om två lag vars storhetstid var över.
Yttern Peter Barnes hade en fantastisk match, men skulle senare få finna sig i att Malcolm Allison sålde honom till WBA några månader senare tillsammans med Gary Owen.
Tottenham: Mark Kendall, Don McAllister, Jimmy Holmes, Glenn Hoddle, John Lacy, Steve Perryman, Tony Galvin, Osvaldo Ardiles, Gerry Armstrong, Stuart Beavon, Peter Taylor.
Manchester City: Joe Corrigan, Willie Donachie, Paul Power, Gary Owen, Dave Watson (Kazimierz Deyna), Paul Futcher, Mick Channon, Colin Bell, Brian Kidd, Asa Hartford, Peter Barnes.
Malcolm Allisons återkomst till Manchester City i början av 80-talet funkade inte som det var tänkt. Peter Swales, ordföranden som vann en maktkamp i mitten av 70-talet, där Allison ställde sig på Swales sida och fick som belöning managerposten. Gamle Joe Mercer, som bildat ledarpar med Allison från 60-talet och framåt, fick lämna. Tillsammans tog de City till deras första storhetsperiod, men Allison var less på att spela andrafiol. Tyvärr fick han ganska snart lämna City. I den mycket ingående dokumentären får vi följa slutet av Allisons återkomst och hur Swales måste ge honom sparken en andra gång.
Ersättare blir Kevin Bond som gjort succé i Norwich City och som spelat tillsammans med Allison i West Ham och det finns helt klart en hel del spänning mellan de tu. Bond får ordning på laget och tar det till en final i FA-cupen 1982.
Peter Swales var en ordförande som satsade stort. Flera spelarköp över miljonen pund, men ingen succé. Bland annat Steve Daley. Förutom en magisk överkamning, så blir Swales arv ganska så dystert, då klubben gick in i en lååååång mörkerperiod efteråt.
Dokumentären sändes i svensk tv på 80-talet och jag minns den som igår.
Ingen manager är så framgångsrik som Joe Mercer i Manchester Citys historia. Utan gigantiska resurser tog han City från division 2 (nuvarande The Championship) till en ligatitel. Under ett antal år på 60- och 70-talet kammade man hem pokaler och spelade lysande fotboll. Mercer var en sann gentleman med en lysande karriär som fotbollspelare i Everton, Arsenal och England bakom sig. En av engelsk fotbolls allra största.
I samtal med 20- och 30-talets allra största stjärna – Evertons Dixie Dean. Kanske någon gång tidigt 70-tal eller 60-tal? Dean och Mercer spelade ihop på 30-talet. Dean är den med det något tunna, flygiga håret och svaga hörseln.
Joe Mercer lyfter ligabucklan som manager för Manchester City 1968.
skribentper 