Etikettarkiv: Per Malmqvist Stolt

Liverpool FC på 60-talet

God morgon!

Så får då Brendan Rodgers lämna. Lagbygget tog för lång tid och gick inte åt rätt håll. Tålamodet var slut. Kanske kan det då vara läge att minnas när allt började. På 60-talet då Bill Shankly förvandlade en rätt dåligt mående klubb till en gigant. Old School Football roade sig med att ta ut bästa elvan under Shankly på 60-talet.

Roger Hunt, Ian Callaghan, Ian St John och Peter Thompson, för att nämna några.

Läs artikeln på Old School Football: Bill Shanklys bästa elva på 60-talet.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Evertons derbylirare på 60-talet

Antal matcher topp 20 av 60-talsprofilerna i Everton

(Obs: minst tre säsonger måste infallit under 60-talet för att man ska få vara med. Samtliga säsonger räknas med som spelaren deltagit, dvs före, under och efter 60-talet.)

Colin Harvey (1962 – 74), 20 matcher – En mittfältsgigant under hela 60-talet och in på 70-talet. Framgångsrik coach i Evertonleden.

Gordon West (1962-75), 20 matcher – Målvakt som stod lite i skuggan av Gordon Banks. Men för Everton var han en solid klippa.

Tommy Wright (1963-73), 19 matcher – En ytterback av modernt snitt.

Brian Labone (1957-71), 19 matcher – ”The Last of the Corinthians” som Harry Catterick kallade honom. En riktig krigare och ledare som få kunde ta sig förbi. En legend.

John Hurst (1964-76), 18 matcher – Stabil mittback som vann både FA-cupen och ligan med Everton.

Alex ”Sandy” Brown (1963-71), 14 matcher – Stabil back i det tysta.

Alan Ball (1966 –71), 13 matcher – En av engelsk fotbolls allra bästa genom tiderna. Mittfältsdynamo av en klass som inte finns idag.

Howard Kendall (1967-74), 13 matcher – En mittfältselegant som borde varit ordinarie i England och sedan blev klubbens mest framgångsrike manager genom tiderna.

Roger Kenyon (1966-79), 13 matcher –   Pålitlig mittback.

Jimmy Gabriel (1960-67), 10 matcher – En av hjältarna 1966. En mittfältare av klass.

Joe Royle (1966-74), 10 matcher – En riktigt centertank. Värdig bärare av tröja nummer 9.

Derek Temple (1956-67), 9 matcher – Målskytt i FA-cupfinalen 1966.

Alex Young (1960-68), 9 matcher – “The Golden Vision”! Hade vi haft samma tv-bevakning då som nu hade Alex Young varit en superstjärna även utanför Liverpool. Som George Best, fast bättre, enligt Everton-supportrarna.

Alex Scott (1963-67), 8 matcher – Ännu en av hjältarna 1966.

Brian Harris (1954-66), 7 matcher – Trotjänare på mittbacksplatsen.

Jimmy Husband (1964-73), 7 matcher – Offensiv och underhållande kraft i många år.

Fred Pickering (1964–67), 5 matcher – Köptes som färdig storspelare, men lyckades inte uppfylla förväntningarna.

Dennis Stevens (1962–1965), 5 matcher – Stark och beslutsam mittfältare.

Alan Whittle (1967–72), 5 matcher – En underhållande virvelvind.

Ray Wilson (1964-69), 5 matcher – En av Englands främsta ytterbackar genom tiderna.

Skytteligan i derbymatcherna hos 60-talsprofilerna:

Alan Ball, 5 mål
Roy Vernon, 4 mål
Johnny Morrissey, 3 mål
Joe Royle, 2 mål
Derek Temple, 2 mål
Alan Whittle, 2 mål

Källa: Michael Heatley och Ian Welch, ”The Great Derby Matches Liverpool vs Everton – A Complete Story of the Fixture. 1996. Published by Dial House.


Merseyside-derbyt: Everton FC:s historia

Matchen närmar sig och därför kan det vara läge att läsa om Evertons historia. Hade den uppe för några dagar sedan, men för er som missat är det ett ypperligt läge att återigen ta del av den ärorika klubbens förflutna.

Läs hela artikeln på Tippastryktipset.nu: Storklubb utan titel på tjugo år.


Merseyside-derby: Liverpool FC:s historia

God morgon!

Bara några timmar kvar innan avspark av det klassiska Merseyside-derbyt.

Det finns få klubbar vars framgångar är så grandiosa, men ändå är det inget mot den enorma mytbildning som gjort klubben nästan likt ett sagoväsen. Något som delvis gör Anfield-klubben till en av de mest fascinerande, men som också kan vara en belastning i tider som dessa då det är svårt för laget att nå upp till de stora förväntningarna.

Läs hela artikeln på Tippastryktipset.nu – Bill Shankly skapade mer än en framgångsrik klubb.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Tre managers står för 36 av 39 titlar

God morgon!

Att beskriva en klubb som Manchester Uniteds historia i endast en artikel är givetvis omöjligt. Klubben är Englands mest framgångsrika genom tiderna och ett av världens starkaste varumärken. Kanske det starkaste.

Ofta sägs det att verkligheten överträffar dikten, men i Uniteds fall är det nästan som om verkligheten överträffar myten. Sir Matt Busby tog över en ganska så nedgången klubb efter andra världskriget. Den skotske mästarmanagern skrev på ett alldeles unikt kontrakt som gav honom ett extremt starkt mandat att forma klubben. Busby lade sin hand på allt. Inte minst förstod han vikten av att en klubb är större än dess fotbollsspelare och fotboll är underhållning. Mytologiseringen av United startade med Matt Busby.

Läs hela artikeln på Tippastryktipset.nu – Tre managers står för 36 av 39 titlar.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Merseyside-humor

Kommer ni ihåg 80-talet? Ronald Reagan, Margaret Thatcher, arbetslöshet i Liverpool och två lag som försöker ge samma hopp som Thatcher vägrar att ge. Dessutom nämns Subbuteo. Det bästa fotbollsspelet genom alla tider, som slog överallt utom i Sverige. Två komiker gör upp inför ett derby på 80-talet.

Se Billy Butler vs George Roper och lite annat:


Första stor-tv sändningen

Merseyside-derbyt är per definition ett av fotbollshistoriens allra största matcher. Må vara lite svalare just nu, men som historien lärt oss kommer det åter att bränna till mellan dessa två fotbollsgiganter. Det är bara en tidsfråga mellan två giganter vars kurs med jämna mellanrum kolliderar och skapar minnen större än vad någon trodde var möjligt.

Old School Football återvänder därmed till 1967. Året då den första stor-tv sändningen av ett derby skedde på Anfield, fast matchen gick av stapeln på Goodison Park. Totalt sett sågs derbyt 1967 av över 100 000 åskådare. Alla baserade i Liverpool!


Stan Cullis, Harry Catterick och AW

Cullis och Catterick

Vill bara en sista gång (åtminstone på ett tag) slå ett slag för möjligheten att läsa på om två stora managers lite i skymundan för kollegor som Bill Shankly, Matt Busby, Don Revie och Alf Ramsey. Wolves Stan Cullis och Evertons Harry Catterick är inte lika omskrivna, men minst lika fascinerande och – faktiskt – framgångsrika. Jim Holdens bok om Stan Cullis – The Iron Manager och Rob Sawyers bok om Harry Catterick – The Untold Story of a Football Great, skildrar en oerhört intressant period av engelsk fotbollshistoria.

Passa också på att läsa senaste artikeln på Old School Football om Brian Cloughs förhandlingsteknik.

I övrigt övergår nu skrivardagen till den lite mer avslappnade delen… Skål, och så ser vi fram emot morgondagens stryktips och söndagens Merseyside-derby samt mycket mer.

AW


Neville Southall – en karaktär full av motsättningar

Southall

Derby på söndag och jag sitter och läser om Evertons gamle stjärnmålvakt Neville Southall, under en period på 80-talet kanske bäst i världen. Årets spelare 1984/85. Någon gång ska jag sätta ihop en längre artikel om honom, men det finns mer att läsa på innan dess. Kan dock fascineras av hans karaktär, särskilt när han i sin egen biografi ska försöka reda ut och förtydliga begreppen.

Träningsnarkomanen med en lunsig kropp som kändes nästan orimlig för en idrottsman vars förmågor byggde på extremt snabba reflexer. Hela karln såg ut som en motsättning, vilket han också var.

”I was – and am – an outsider in the sport that made med famous, very few people understood me, and over time I became a sort of caricature.”

Saker han kallats under årens lopp:

”Over the years I´ve been cast as many things: grumpy, unsociable, obsessive, crank, lothario, genius, legend, miserable, idiosyncratic, troublemaker, rebel, oddity, maverick, patriot, sad, loner, sullen.”

Och samtidigt som han kan hålla med om att ovan beskrivningar mycket väl kan stämma in, vill han även lyfta fram:

”… father, teacher, theatre buff, book addict, history obsessive, among many others. My former team-mate Pat Nevin once described me as ´The Classic eccentric with a complex character”

Southall ville med sin biografi The Binman Chronicles (jobbade som renhållningsarbetare under en period) lyfta på locket för andra sidor av hans liv för att visa vem han egentligen är med tanke på alla etiketter han fått under årens lopp. Frågan är dock om det blev tydligare. Säger en del om Southalls komplexitet, då han inte ens i sin biografi kan förtydliga vem han egentligen är. Å andra sidan är det väl så vi människor är lite till mans.

Fredagen fortsätter, kanske borde jag äta något…


Skrivardag

skribentper1

Fredag, och allt handlar om en enda sak, från morgon till kväll – engelsk fotboll från förr!

Stöttad av en dokumentär om Sir Alf Ramsey (Englands gamle förbundskapten) från 1969 på paddan något lutad mot mässingskrukan, är det intensivdag i skrivarverkstaden.

Plockat fram dagens hög med referensmaterial. Flera artiklar ska skrivas, de flesta för publicering lite längre fram. Anteckningar om världsmålvakten Neville Southall, historien om Roy McFarlands övergång från Tranmere till Brian Cloughs Derby County, den besvärlige men begåvade Big Chiv i Bill Nicks Spurs, Merseyside-derbyhjältar från förr, Stan Cullis bedrifter i Wolves och mycket annat. Det svåra är inte att finna nya ämnen, det svåra är att fokusera på ett i taget…

Lär väl återkomma under dagen med rapporter. Kan redan nu konstatera att förbundskapteners dåliga relation med pressen fanns redan på Sir Alfs tid… Golf, trädgårdsskötsel och samla på mynt var för övrigt den något ”uptighta” förbundskaptenens fritidssysslor.

Skribentper2