Poddfredag, men först lite mer uppladdning med säsongen 1980/81.
Ipswich Town var laget på allas läppar. Managern Bobby Robson hade sedan 1969 byggt upp ett lysande fotbollslag som nu var redo att överträffa FA-cuptriumfen 1978 med en unik trippel. Istället var det Aston Villa som fick lyfta ligabucklan, Tottenham FA-cupen medan UEFA-cupen blev The Tractor Boys tröst.
Poddfredag. Fotbollsnostalgi, bikt och berättande. Minst en kvart och högst tjugo minuter. Varje vecka på fredagar 11.30 släpps nya tidlösa avsnitt av Old School Football Podcast.
Inför poddfredag varvar vi upp med lite tillbakablickar till säsongen 1980/81. Börjar med den tidens kärva verklighet.
Idag är Premier League en produkt där biljettpriser, publiksiffror och spelarlöner är på väg mot himlen samtidigt som allt fler har råd att se på fotboll, även om det i många fall också är tvärtom, men säsongen 1980/81 var det desto kärvare.
Margaret Thatchers Storbritannien präglades av recession och hög arbetslöshet. Populariteten var stadigt på väg nedåt från det att hon vunnit valet 1979 och det skulle inte vända förrän Falklandskriget 1982.
Fotbollsnostalgi, bikt och berättande. Minst en kvart och högst tjugo minuter, varje vecka på fredagar 11.30 släpps nya tidlösa avsnitt av Old School Football Podcast, men du kan lyssna när du vill, var du vill och nästan hur du vill. Rekommenderar dock nedan länkar:
En poäng över nedflyttningsstrecket för Jose Mourinhos Chelsea. Då kan det vara läge att återvända till klubbens anrika men tudelade historia i en artikel i Tippastryktipset.nu tidigare i år.
Chelsea FC är idag en äkta storklubb. Uppbackad av Roman Abramovic ofantliga rikedom har laget blivit en framgångsmaskin, men det har inte alltid varit så.
Klubben bildades 1905, men förutom en FA-cupfinal 1915, så var det tunnsått med framgångar under större delen av århundradet. Chelsea har dock alltid varit en klubb som tagit plats och fick redan på 20-talet rykte om sig att vara en klubb lockade stora namn. Men egentligen var det först på 50-talet som man kan tala om någon form av framgång i och med ligaseger 1954-55. Det var Arsenals forne centertank Ted Drake som från 1952 skapade ett nytt lag på andra premisser än före kriget. Han förbättrade ungdomsverksamheten, utvecklade träningarna och sökte spelare i de lägre divisionerna i syfte att snarare bygga ett lag än spektakulära värvningar. Tyvärr lyckade man inte ta Drakes projekt vidare och hade svårt att under resterande del av 50-talet ta sig upp från mittenplaceringarnas mediokra tillvaro.
Fotbollsnostalgi, bikt och berättande. Minst en kvart och högst tjugo minuter, varje vecka på fredagar 11.30 släpps nya tidlösa avsnitt av Old School Football Podcast, men du kan lyssna när du vill, var du vill och nästan hur du vill. Rekommenderar dock nedan länkar:
Innan söndag går över till nästa vecka kan det vara läge att minnas två matcher från förr, vilka också behandlas i Old School Footballs Podcast. Nu dessutom med matchbilder och laguppställningar. En enkel ligamatch 1983 och en Europacupfinal 1979.
Helgens match mellan West Ham och Stoke slutade 0-0. Knappast några pukor och trumpeter, men det var det å andra sidan inte heller då lagen möttes den 19 mars 1983. En vanlig match i en härlig ligalunk som även sändes i Tipsextra, kommenterad av Staffan Lindeborg, men som avslutades med spridda burop från Upton Parks läktare. Men det bjöds på lite grannlåt ändå, såsom Stokes Mark Chamberlain på kanten och Paul Goddards bortdömda drömmål. Mer om matchen och unge, hårfagre Steve Boulds självmål i Old School Footballs Podcast.
Dessutom minnen från Malmö FF:s makalösa resa till Europacupfinalen mot Nottingham Forest. Ett Forest som än idag imponerar när man skådar laguppställningen. Och så fokus på John Robertson, den kedjerökande, lite lata och otränade vänsteryttern vars fötter skapade magi när de mötte bollen. Något som för övrigt fick mig att alltid vara svag för begåvade vänsteryttrar som inte var tillräckligt löpstarka och intensiva för att ta plats i ett 4-4-2 på den tiden. Lirarna som sattes ut på kanten, eftersom det var där de gjorde minst skada.
Miljonpundsmannen Trevor Francis avgjorde på övertid i första halvlek och undret blev till ett ack så nära. Även om jag aldrig var någon MFF-supporter satt jag hemma framför tv:n och trodde knappt mina nioåriga ögon att ett svenskt lag tagit sig till final i självaste Europacupen. En riktig katalysator för mitt fotbollsintresse. Det var också under en tid då det röda var omöjligt, det vill säga att Sverige skulle besegra Sovjet i hockey eller att mitt favoritlag Everton skulle vinna mot den röda välspelande vinstmaskinen Liverpool FC på andra sidan Stanley Park eller – för den delen – att MFF skulle besegra ett stjärnspäckat Nottingham Forest.
Mål: 1-0 Steve Bould (självmål), 1-1 Mickey Thomas
West Ham: Phil Parkes, Ray Stewart, Frank Lampard, Billy Bonds, Alvin Martin, Alan Devonshire, Francois van der Elst, Paul Goddard, Nicky Morgan, Paul Allen, Geoff Pike.
Stoke: Peter Fox, Steve Bould, Peter Hampton, Paul Bracewell, Dave Watson, George Berry, Ian Painter, Sammy McIlroy, Brendan O Callaghan (Peter Griffiths), Mickey Thomas, Mark Chamberlain.
Europacupfinal 1979, den 30 maj 1979, Malmö FF vs Nottingham Forest 0-1
MFF: Jan Möller, Roland Andersson, Ingemar Erlandsson, Kent Jönsson, Magnus Andersson, Staffan Tapper, Anders Ljungberg, Robert Prytz, Tommy Hansson, Tore Cervin, Jan-Olov Kindvall
Nottingham: Peter Shilton, Viv Andersson, Frank Clark, John McGovern, Larry Lloyd, Kenny Burns, Trevor Francis, Ian Bowyer, Garry Birtles, Tony Woodcock, John Robertson.
Snart dags för Steve McClaren vs Jurgen Klopp. Två managers som lever i helt skilda världar. I vart fall om man skulle se det hela ur ett feel good-perspektiv.
Old School Footballs podcast minns en FA-cupfinal 1974. Bill Shanklys sista pokal och ett Liverpool som hade en magnifik dag pådrivna av den magiske Kevin Keegan. Till detta läggs lite Tipsextra-minnen och annat som kan passa som uppladdningen inför eftermiddagens kamp.
Den 12 april 1964 briserade en spelskandal inom engelsk fotboll som skulle få svåra konsekvenser för de inblandade, men också chocka en hel nation.
The Sunday People hade fått nys om ett riktigt scoop. Under en längre period hade tidningen försökt ta sig allt närmare det spelsyndikat som kretsade runt en herre vid namn Jimmy Gauld. Under flera år hade de pysslat med att ”fixa” matcher. Gauld själv var en gammal fotbollsspelare med förflutet i en rad klubbar såsom Swindon, Plymouth Argyle, St Johnstone, Everton och Mansfield Town. Det blev ingen större karriär och istället gav han sig in i en mer lukrativ verksamhet att muta spelare till att fixa resultat.
Blir lite konsumentinformation denna morgon, då jag precis klippt färdigt nästa avsnitt av Old School Footballs Podcast, men redan nu går det att lyssna på det första avsnittet på iTunes.
Det innebär också att ni kan prenumerera på program som släpps vid lunch varje fredag. Minst en kvart och inte längre än tjugo minuters berättande om engelsk fotboll från förr. Man kan med fördel använda appen Podcaster, men det går även att lyssna på flertalet Android-appar, såsom exempelvis Podcast Addict. Ja, och så kan man alltid lyssna och läsa om Podcasten på Svenska Fans Fan Radio.
Så, nu är allt uppe, då är det bara för mig att få ur mig ett program i veckan och för er att lyssna. Hoppas ni vill hänga med på nostalgiresan.
Idag anländer Zlatan Ibrahimovic till Malmö och då tänkte jag att det kan vara på sin plats att lyfta fram lite svenska Europacupprestationer från 70-talet.
Mäktiga FC Bayern München vann Europacupen för mästarlag (nuvarande Champions League) tre säsongen på raken (1973/74, 1974/75, 1975/76). De tog över stafettpinnen från totalfotbollsspelande Ajax Amsterdam som vann de tre föregående säsongerna.
Det var ett mäktigt FC Bayern med stjärnor som Franz Beckenbauer, Gerd Muller, Uli Hoeness, Sepp Maier, Paul Breitner och senare den unge Karl-Heinz Rummenigge med flera. Egentligen oslagbara, men ändå…
I den första omgången 1973/74 var svenska Åtvidabergs FF oerhört nära att besegra tyskarna. I den första matchen tog tyskarna en programenlig ledning med 1-0 på hemmaplan. Men det krampade sig något och mitt i allt gjorde backen Bernd Durnberger självmål i den 66:e matchminuten. Sakernas tillstånd rättades snabbt till efter ytterligare två mål av tyskarna. Visserligen var 3-1 ingen lysande seger, men borde räcka rätt väl i bortamatchen mot detta lilla svenska lag från den märkliga orten mitt i ingenstans.
På Kopparvallen skulle det dock dukas upp med andra bullar. Åtvidaberg var visserligen utan spelare som Ralf Edström och Roland Sandberg. Men de regerande svenska mästarna som dessutom slagit ut Chelsea ur Cupvinnarcupen för ett par år sedan, bestod fortfarande av en stark trupp med landslagsmän och vinnarskallar, såsom Benno Magnusson, Jan Olsson och Conny Torstensson för att nämna några. Har för mig att Torstenssons insatser imponerade så på FC Bayern att han sedan värvades till världslaget.
Åtvidaberg dansade fram och när matchen närmade sig slutet ledde man med 3-0 och var vidare. Ett reduceringsmål av Uli Hoeness tog tyskarna tillbaka i matchen, och sedan vann de på straffar i en oförglömlig match i den svenska fotbollshistorien.
Säsongen därpå gick FC Bayern hela vägen, nu med Conny Torstensson i laget, men Åtvidaberg tog sig faktiskt till kvartsfinal där FC Barcelona med Neeskens, Cruyff och Asensi blev för svåra.
Åtvidaberg hade gjort avtryck i Europa, men Facit var i kris, vilket givetvis även drabbade Åtvidaberg som ort och klubb, eftersom de hade köpt rätt friskt för att vara ett lag från ett litet samhälle och i Sverige var ett nytt mästarlag på väg. Ledda av en ung engelsk tränare vid namn Bob Houghton, nämligen Malmö FF.
MFF tog sig förbi svårspelade och skickliga Magdeburg från Östtyskland i första omgången, bara för att lottas mot FC Bayern München i den andra rundan.
På Malmö stadion hade dock inte tyskarna något att komma med. MFF vann programenligt med 1-0, vilket inte känns så märkvärdigt kanske, men just detta Malmö var ett av de mest disciplinerade och försvarsstarka lag vi har haft i Sverige. Normalt sett var 1-0 hemma kassaskåpssäkert inför en retur. Till och med mot regerande mästarna.
Mittbacksparet i lagkaptenen Krister Kristensson och Roy Andersson var inga blyga violer, vars självförtroende inte visste några gränser. I mål fanns landslagsmålvakten Janne Möller. På mitten huserade storspelare som Staffan Tapper, Anders ”Puskas” Ljungberg och så fanns där Bo Larsson, som kunde spela överallt från mittback eller som mittfältsgeneral såväl som toppforward. En spelare av högsta internationella klass, men var nog lite för hemkär för att egentligen uppskatta de år han hade i Tyskland.
Men tyskarna klarade utmaningen och vann med 2-0 hemma i München. Det var faktiskt Conny Torstensson som gjorde det avgörande målet i den 77:minuten.
En match som Bob Houghton skulle gräma sig över. De borde ha vunnit och skulle också kunnat gå hela vägen. Då var hans MFF på sin absoluta peak. När de gick till final i Europacupen 1979 så var det med ett betydligt svagare lag, vilket gjorde prestationen än större. Men mäktiga Nottingham Forest blev alldeles för svåra i en final som faktiskt spelades i München.
Brian Clough, som så nesligt åkte ut med sitt Derby County i semifinalen mot Juventus 1973 fick äntligen sin revansch med Forest mot MFF 1979. Det skulle dessutom bli ännu en titel säsongen därpå, men då mot Kevin Keegans Hamburger SV.
Men det var den där matchen den 5 november 1975 i München… det var den som grämde Bob Houghton.
En söndag i november. Dagen efter. Alltid dagen efter. När Tipsextra drog igång i mitten eller slutet av november varje år, så var väntan så infernalisk påfrestande… och så var det bara över på söndagen. Och så långt till lördag. Nå, det var i alla fall igång, så november är en fin månad för oss Tipsextra-älskare.
Säsongen 1985/86 var också rätt dyster. Huliganproblemen tog till slut ut sin rätt och resulterade i avstängning från spel i Europa. Publiksiffrorna minskade och Tipsextra testade nytt.
Totalt tappade högstadivisionen nästan 700 000 åskådare från säsongen innan och då hade ändå den nedåtgående trenden (i stort) hållit i sig ett tag. Manchester United toppade på drygt 46 000 i snitt, följda av Liverpool på dryga 35 000 och Everton på dryga 32 000 åskådare i snitt per match. Därefter var det ett rätt stort glapp till Manchester City på dryga 24 000 och endast tio lag hade över 20 000 åskådare i snitt.
Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.
Sitter spänt och väntar på premiären av ”På spåret”. En högtidsstund. I väntan på detta föreslår jag lite fredagsmys med ligasäsongen 1985/86.
Avstängda från Europeisk fotboll, huliganproblem, allt sämre publiksiffror och stjärnor som sneglade bort mot kontinenten. Säsongen 1985/86 befann sig engelska ligan rätt långt ifrån dagens hypade produkt, men visst fanns det glädjeämnen, bland annat en unik dubbel av Liverpool FC.
Liverpool vann till slut ligan efter en nästan osannolik spurt. De landade två poäng före Merseyside-rivalerna och regerande mästarna Everton och fyra poäng före West Ham United. Det var dock Manchester United som tog kommandot inledningsvis. Det stjärnspäckade laget vars senaste ligaseger var så långt tillbaka som 1966/1967 under Sir Matt Busby och klubben hade år efter år burit på ett allt tyngre ok vad gällde fansens krav på en ligatitel. Pengar fanns, stjärnor fanns, men det ville inte riktigt klicka. Tyvärr blev det samma visa även denna säsong, då laget drabbades av skador och formsvackor på nyckelspelare, vilket resulterade i en fjärdeplats. Everton startade tveksamt, men fick upp ångan och tog egentligen över taktpinnen från United. Dålig koncentration i ett par matcher mot slutet ledde dock till att Liverpool seglade förbi i slutfasen.