Etikettarkiv: Howard Kendall

Ingen engelsk manager har vunnit Premier League

God morgon!

Hela 61 ligamästerskap av 116 har tagits av en engelsk manager. Lägger man till 36 mästerskap tagna av skotska managers samt ett av en nordirländare så har nästan 84 procent av alla ligatitlar sedan starten 1888 hamnat i händerna på en manager från Storbritannien.

Nästan 53 procent av alla ligatitlar sedan engelska ligans start 1888 har tagits av en engelsk manager. Om vi lägger till managers bördiga från andra delar av Storbritannien blir det runt 84 procent. Det handlar nästan enbart om engelsmän och skottar, förutom nordirländaren Bob Kyle som vann ligan med Sunderland 1912/13. På senare tid står dock Sir Alex Ferguson ensam som Storbritanniens fanbärare, före honom var skotten Kenny Dalglish den senaste med Blackburn Rovers 1994/95.

Men en sak är säker – debatten om engelska managers oförmåga att ta hem Premier League kan nog inte vara mer aktuell, eller inaktuell… Faktum är att en engelsk manager aldrig har vunnit Premier League. Den senaste ligatiteln tog Howard Wilkinson med Leeds United 1991/92. Året efter instiftades Premier League. Och före Wilkinson var det Howard Kendall som ledde Everton till en titel 1986/87.

Läs hela artikel på Old School Football (Svenska Fans).

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.

Annons

Kevin Sheedy – äntligen möts vi!

God morgon!

So good I did it twice. Det är titeln på Kevin Sheedys biografi. Undertiteln är My Life From Left Field. Sheedy är urtypen av veckans tema. Långsam, dålig i försvarsspelet, kanske till och med lite kantig i rörelsemönstret, men jisses… när han lät vänsterfoten tala! Irländaren var nämligen frisparkskung, assistkung såväl som en hejare på att göra viktiga mål. För om han hade en otymplig kropp som definitivt inte skulle funkat i dagens fotboll, där alla måste vara snabba, så hade han en fantastisk förmåga att anpassa kroppshyddan efter den magiska vänsterfoten.

Ja, jag är Everton-supporter och Sheedy spelade i det mest framgångsrika laget i Evertons historia på 80-talet och kanske är han inte lika känd som killar vid namn Roberto Carlos, men jag hade en VHS-video från Evertons mästarsäsong 1986/87 där han skruvar bollen lika bisarrt fascinerande som Roberto Carlos kunde göra.

Sheedy vann nästan allt med Everton och blev också den första irländaren att göra mål i ett stort mästerskap i VM 1990. Så det är ingen dussinlirare, men betydligt mindre känd än han förtjänar. Idag är han ansvarig för Evertons framgångsrika ungdomsakademi där han för den vackra fotbollen vidare. I mina ögon gjorde han fotbollen vacker.

I helgen åker jag och min äldsta son till Liverpool för att se Everton vs Manchester U, men den stora upplevelsen lär inträffa kvällen innan då Swedish Toffees (Evertons svenska supporterklubb) på en pub som ligger ett stenkast från Goodison Park ska  välkomna Niclas Alexandersson som hedersmedlem, men dessutom kommer Kevin Sheedy att närvara. Kevin Sheedy! När det gäller personer jag önskar träffa innan jag dör så ligger Sheedy före Barack Obama och kanske ett snäpp bakom Bill Clinton, men definitivt topp fem. En gigant! Och jag kommer vara starstruck.

Lär återkomma i ämnet Kevin Sheedy, då han är en äkta representant för traditionen av magiska lirare som hamnade på vänsterkanten. Men denna morgon nöjer jag mig med några klipp, så ni kan få en känsla för denna magiska vänsterfot.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.

So Good I did It Twice, är titeln på Sheedys biografi och det kommer från när han satte en frispark för Everton mot Ipswich i en FA-cupmatch 1984/85. Först slog han in bollen i ena hörnet, men domaren tyckte det var för tidigt, så frisparken gick om och Sheeds lättade in bollen i andra hörnet…

Och så en liten kavalkad.


Merseyside-derbyt: Everton FC:s historia

Matchen närmar sig och därför kan det vara läge att läsa om Evertons historia. Hade den uppe för några dagar sedan, men för er som missat är det ett ypperligt läge att återigen ta del av den ärorika klubbens förflutna.

Läs hela artikeln på Tippastryktipset.nu: Storklubb utan titel på tjugo år.


Everton – en storklubb utan titel på tjugo år

God morgon!

Ljudet studsar mot plåten hos den gamla damen och ut på plan. Goodison Park gungar på gammalt brittiskt vis, såsom ett minne från förr, men också en påminnelse om att den numera relativt fattiga klubben är historiskt sett en av de riktigt stora. Everton är inte längre en storklubb om man jämför med de rika mastodonterna Chelsea, Manchester City, Manchester United, Arsenal och i mindre mån Liverpool FC och Tottenham. Tjugo år utan en titel samt konstanta problem med ekonomin har cementerat den stolta klubben bland lagen strax under storklubbarna.

Däremot är Everton en stor klubb, kanske en av de allra största. De var med och grundade ligan 1888 (klubben bildades 1878) med titlar spridda över allt från det brittiska imperiets storhetstid i slutet av 1800-talet till 1995 och har endast varit utanför högsta divisionen två gånger på sammanlagt fyra säsonger.

Läs mer om Evertons historia på Tippastryktipset.nu.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Ingen engelsk manager har fått lyfta Premier League-bucklan

God morgon!

Måndagen kan med fördel ägnas åt att fundera över hur engelska managers går en historisk kräftgång utan dess like när det gäller frånvaro av framgångar.

Ingen  engelsk manager har vunnit Premier League. Senast var det Leeds Howard Wilkinson som kammade hem en ligatitel, men det var säsongen före Premier League instiftades, dvs 1991/92. Dessförinnan var det Howard Kendall med Everton 1984/85 och 1986/87.

Läs Old School Footballs artikel om den engelske managerns fram- och motgångar genom tiderna.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Fredagsmys – ”It´s Birmingham City”

God morgon! Dags för fredagsmys, fast enligt Old School-metodiken, det vill säga vi grottar in oss i gammalt groll och lyfter det till ytan, mest för att det ger oss ett gott skratt.

Vi fortsätter på Birmingham-temat och följer den en gång så firade mittfältaren Howard Kendall som kallas in till Evertons manager Billy Bingham. På vägen in nickar han till en kille vid namn Bob Latchford. Beskeded från Bingham är enkelt: ”It´s Birmingham City”. Kendall traskar ut igen. Nickar ännu en gång åt Latchford som sedan i sin tur kliver in för att träffa Bingham och sannolikt ett varmare bemötande. En gammal stjärna lämnar, en ung gör entré. Fotbollens kretslopp. Osentimentalt för alla, utom oss fans.

Bob Latchford gick därmed till Everton för en stor summa pengar och två spelare i utbyte, bland annat Kendall. Latch skulle bli skyttekung och den förste som på länge gjorde 30 mål i ligan. Dock var han redan en legendar i Birmingham, hans moderklubb. Kendall skulle hamna i ett Birmingham City där träningskläderna inte tvättades, nedflyttningsstrider väntade och en träningsanläggning som såg ut som en soptipp.

Men det flyktiga mötet blev lite Latchfords och Kendalls gemensamma melodi. När Kendall senare återvände som manager till Everton flera år senare blev Latchford den förste han sålde. Inte av hämndbegär, utan därför att det var läge att sälja. Kendall var en klassisk osentimental manager av den gamla skolan. Faktum är att de bodde nästan grannar under en period och Latchford slank ibland in hos Kendall och de satt och snackade om livet, eller nåt. Säkert med ett glas med något alkoholhaltigt i handen. Kendall var svag för cigarrer och Champagne.

Old School Football följer Howard Kendalls upplevelse av vistelsen hos Birmingham City, men också tiden före med den stjärnspäckade anfallstrion Bob Latchford, Bob Hatton och Trevor Francis. Latchford ersattes senare av en viss Kenny Burns, som var bäst som forward, men för lat och hamnade som mittback. Han fick faktiskt extra betalt om han orkade spela forward.

Läs om Birmingham City under en fascinerande tid. 70-talets Birmingham City

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Liverpool – fotbollens Mecka, särskilt på 60-talet

Cat and Vernon

Fotbollen är mer än en passion i staden Liverpool. Det är en religion. Old School Football gjorde en artikelserie om besattheten av fotboll i Liverpool på 60-talet. Läs om Evertons gåta till manager Harry Catterick samt antagonisten Bill Shankly i Liverpool FC, vars persona var så utåtriktad att när han som pensionär inte fick vara på Liverpools träningsanläggning för att alla kallade honom för The Boss, så besökte han rivalen Evertons. Nästan varje dag till sin död.

Läs om Evertons begåvade men ostyrige forward Roy Vernon som påstod sig röka 100 cigaretter om dagen. Eller varför inte om hur det gick till när Catterick snuvade Shankly på mittfältaren Howard Kendall och dessutom spelade media ett spratt. Och hur det gick till när Stoke försökte övertala Kendall i elfte timmen med hjälp av en flaska whisky till hans far.

Problembarnet Roy Vernon

Bill Shankly – en man av folket och en Messias i Liverpool

Harry Catterick – en introvert taktiker med framtidsvisioner

Två kungar i en fotbollstokig stad

Nostalgins apostlar intar Merseyside


%d bloggare gillar detta: