Etikettarkiv: Arsenal FC

Ungdomssynder från 1987

Bodens tidning

 

God morgon!

Den 8 januari 1987 skrev jag en brådmogen artikel i en lokaltidning i min hemstad Boden. Fann alstret, tillsammans med flertalet andra, nyligen i en klippärm som min ömma moder började på en gång i tiden. Sexton år gammal knattrade jag på skrivmaskinen om alla möjliga ämnen som skulle ha lokal anknytning. Artiklarna korrades inte särskilt noga och faktum var att jag tror att han som var ansvarig för att sätta texten lyckades stöka till det lite extra, så de var fyllda med meningsbyggnadsfel och märkliga felstavningar. Till mitt försvar ska sägas att det är inte så lätt för en sextonåring att varje vecka hitta på något spännande som händer för unga i 80-talets Boden. Dessutom kan jag fortfarande ha problem med meningsbyggnad… Tyckte jag gjorde det rätt bra med diverse läsktester (päronsoda vann), discobesök, reportage från budoklubben och så vidare. Men när idéerna tröt skrev jag till slut att det var jäkligt tråkigt i Boden på söndagar. Det blev också enda gången jag fick lite reaktioner på mina artiklar, då en del arga föreningsmänniskor skrev insändare och menade att det fanns massor att göra.

Dessutom har man ju inte obegränsat med tid som sextonåring, vilket får konsekvenser på researchen. Tror nog de flesta i min klass och i handbollslaget fick ikläda sig olika expertroller i diverse ämnen. Alltifrån ungdomslitteratur till musikgenrer. Just den senare var en artikelserie jag aldrig borde givit mig på. Det visade sig att det fanns alltför få äkta musikentusiaster i min närhet, särskilt problematiskt var det när min kompis reggea-experten endast hade en LP-skiva i genren. Min journalistiska bana kulminerade i samband med att jag inte längre orkade komma på ämnen, utan åkte hem till en kompis som jag tyckte var ganska kul och på något sätt ansåg jag väl att det inte kommit fram riktigt. Så det blev en helsida om en riktigt bra kille.

Givetvis kunde jag inte hålla mig ifrån engelsk fotboll. Den lokala anknytningen motiverade jag med att de två fotografierna med autografer – föreställande West Hams elegant Trevor Brooking och Kevin Keegan som gjorde reklam för Newcastle Breweries – faktiskt fanns hemma hos mig i Boden och att skriva och be om autografer var något vi lokalungdomar gärna gjorde. Givetvis en lögn, eftersom en sextonåring knappast skriver och frågar efter autografer. Vore ju att bruka våld på ens eget coolhetsvarumärke. Men eftersom jag skrev om det, så kan jag inte ha varit så rädd. Eller så var jag bara korkad. Eller desperat att komma på ämnen. Säkert alla tre.

Däremot tog jag i artikeln ut ett all star-lag, vilket är ganska intressant. Tänkte ägna veckan åt att analysera hur bra eller uselt jag resonerade. Men avslöjar redan nu uppställningen. Kan dock vara bra att ha vetskap om att Arsenal var laget för dagen. Everton och Liverpool var klubbarna som dominerat åren före och Manchester United var alltid favoriter som floppade. The Gunners överraskade rejält med att i januari 1987 faktiskt ligga i topp med ett ungt lag. Det påverkade givetvis mina uttagningar. Till slut blev det ändå Everton som vann ligan den säsongen, före Spurs och Liverpool. Arsenal slutade på en hedrade fjärdeplats. Clive Allen vann skytteligan i stor stil. Mitt inledande resonemang hade också vissa brister, då jag ville poängtera att det fanns säkert spelare som andra tyckte var bättre, men jag hade minsann tagit ut ett lag som skulle fungera som en vinnande enhet. För att leda detta i bevis påpekade jag att man kan inte ta ut Glenn Hoddle, Jan Mölby (Liverpool) och Bryan Robson (Manchester United) i samma lag då de har samma uppgifter… Ja, ni förstår. Möjligtvis blir det en krock med Mölby och Hoddle, men inte Robson.

Laget (4-4-2): John Lukic (Arsenal) – Viv Anderson (Arsenal), Mark Lawrenson (Liverpool), Kevin Ratcliffe (Everton), Kenny Sansom (Arsenal) – Martin Hayes (Arsenal), Peter Reid (Everton), Glenn Hoddle (Tottenham), Kevin Sheedy (Everton) – Ian Rush (Liverpool), Clive Allen (Tottenham).

Återkommer mot slutet av veckan med en revidering efter en något djupare analys av läget i ligan den 8 januari 1987.

 


Lottat i FA-cupen och lite nostalgi från 1971

Lottat i FA-cupen. Femte omgången och agnarna ska skiljas från vetet. Det är nu det händer. Nu närmar sig möjligheten för lag att nå kvartsfinalen och därmed känna lukten av Wembley.

Chelsea v Manchester City
Reading v West Bromwich Albion or Peterborough United
Watford v Leeds United
Shrewsbury Town v Manchester United
Blackburn Rovers v Liverpool or West Ham United
Tottenham Hotspur v Crystal Palace
Arsenal v Hull City
AFC Bournemouth v Everton

Dags att minnas en klassisk FA-cupfinal från 1971 mellan Arsenal och Liverpool, där The Gunners tog hem The Double efter ett makalös mål av Charlie George. 

Lördag. Ett varmt och soligt Wembley. Arsenal bär sina gula tröjor och är nyligen korade ligamästare efter seger mot ärkerivalen Tottenham Hotspurs tidigare på måndagen samma vecka. Jakten på dubbeln går in i sitt slutskede.

Läs hela artikeln på Old School Football.


Poddfredag – om en gammal bok och argentinare

Framsida Tipsbok

 

God morgon!

Idag är det poddfredag. Klockan 11.30 finns ett nytt avsnitt ute.

Det sjunde avsnittet av Old School Football podcast svingar sig fritt och ohämmat bland nostalgiska lianer som kretsar kring säsongen 1977/78 samt 1978/79 genom barndomsminnen från ett rum med en bok.

Bland torkat renkött, fläskkotletter och palt minns Old School Football podcast en uppväxt och somrar hos morföräldrar uppe i Boden i Norrbotten. En morbror med Tipsboken 1978/79 triggade ett fotbollsintresse, vilket tog spjärn från Airfix leksakssoldater och en modell av regalskeppet Vasa.​

Möten med tandlöse Joe Jordan, West Bromwich Albions magiska lag från 1978/79, Aston Villas begynnande storhet, frågetecken om varför Manchester United fick så många spelare i all star laget, den late Kenny Burns, Kenny Dalglish, Laurie Cunningham, Bob Latchford och Gordon McQueen. Men också Diego Maradonas provspel i Sheffield United, Bill Nicholson, Keith Burkinshaw, Osvaldo Ardiles, Ricardo Villa och Spurs. Ipswich, Nottingham och Liverpool. För att inte tala om Harry Haslam och Oscar Arce i Sheffield United. Juntans Argentina, Antonio Rattin och ett Arsenal med en styrelse som inte trodde på utländska spelare i laget. Ja, och så lite om publiksiffror och övergångar 1978.

 I väntan på lördag.

Gå in och prenumerera på iTunes

Finns även på Svenska Fans Fan Radio.


Stoke, Arsenal och ett hästarsle

stoke

 

Idag möts Arsenal och Stoke i Premier League. Känns som om man precis hunnit pusta ut från gårdagens tillställningar, tänker då främst på Chelsea – Everton vars 3-3 dust resulterade i en magisk andra halvlek. Idag är det dags för Liverpool mot Manchester U, men också Stoke mot Arsenal. Två lag som hade några riktiga duster i två legendariska semifinaler i början av 70-talet. Matcher som knäckte ett Stoke på uppgång, även om laget skulle ha ett par bra säsonger till i mitten av 70-talet. Och allt slutade med ett hästarsle.

Läs gärna hela artikeln på Old School Football.

 


Klassiska FA-cupfinaler: Arsenal 1971

God morgon!

Lördag. Ett varmt och soligt Wembley. Arsenal bär sina gula tröjor och är nyligen korade ligamästare efter seger mot ärkerivalen Tottenham Hotspurs tidigare på måndagen samma vecka. Jakten på dubbeln går in i sitt slutskede.

Arsenals 60-tal var minst sagt dystert. Enda decenniet sedan 30-talet som klubben inte lyckats ro hem en titel. Lite plåster på såren var Inter Cities Fairs cup viktorian 1970, men att de skulle stå inför en unik dubbel lördagen den 8 maj 1971 hade väl ingen förväntat sig. Kanske allra minst lagets egna fans. Men nu var de där, efter att precis ha säkrat en ligaseger endast en poäng före Leeds United. Jämfört med lag som Leeds, Everton, Manchester City och ännu Manchester United hade The Gunners knappast något glamouröst gäng. Men de vann matcher, så till den milda grad att de nu stod öga mot öga med Bill Shanklys Liverpool. Ett Liverpool som ömsade skinn och var på väg in i en generationsväxling.

Läs hela artikeln på Svenska Fans.


Jullovsmorgon med Old School Football

Jullovsmorgon del 1.


Inför Arsenal vs Manchester City minns Old School två legendarer

God morgon!

Ikväll är det dags för toppmöte mellan Arsenal och Manchester City. Svårt att komma på ett bättre sätt att avsluta en måndag före ju. I syfte att krydda det hela kan det vara läge att läsa om två mittfältsgiganter från förr. Manchester Citys Colin Bell och Arsenals Liam Brady. Om sagt, bättre än så blir det inte. Två legendarer.

Läs på Olds School Football (Svenska Fans):

Manchester Citys Nijinsky – Colin Bell.

Liam Brady – eleganten som var tillräckligt bra för Italien

 


Martin Keown – en blomma som slog ut sent

God morgon!

Martin Keown är mest känd för sina insatser i Arsenals mittförsvar och lyckades med konststycket att peta Steve Bould. Men Martin Keowns karriär började tidigare än så och är ett exempel på en spelare som tagit sig fram, trots att han aldrig setts som självklar.

Old School Football handlar ju om tiden före Premier League. Martin Keown var 26 år när Premier League startade och hans karriär är nästan uteslutande förknippad med Arsenals framgångar under andra halvan av 90-talet och första delen av 2000-talet. Keown spelade i Arsenal 1993 till 2004 och fick vara med om tre ligatitlar, tre FA-cupvinster och en Cupvinnarcupseger.

Läs hela artikeln på Old School Football (Svenska Fans).

 


När engelska klubbar dominerade i Europa

God morgon!

Champions League är det största som finns i dagens fotboll, men det var även föregångaren Europacupen, även om pengarna inte var lika stora. De engelska klubbarna behövde tid att anpassa sitt spel för att nå framgång, men från mitten av 70-talet till avstängningen 1985, var de dominanta herrar på täppan.

När mästarcupen skapades 1955/56 var inte de engelska lagen med. Chelsea blev utvalda, såsom regerande ligamästare, men FA ansåg att det störde den interna ligaverksamheten och den typen av ”distraktion” var inte välkommen. En attityd som nog känns igen och som hindrat England förr. Hur länge var de inte bäst i världen, fast det dröjde till 1966, förrän de verkligen fick fog för sina argument?

Nåja, lite fog fanns dock, eftersom Wolverhampton Wanderers ivriga träningsmatchande på liv och död mot de bästa lagen i Europa sägs vara katalysatorn till att man satte sig ned och drog upp riktlinjerna för Mästarcupen, sedermera Europacupen och numera Champions League. När The Iron Manager Stan Cullis vann över ungerska mästarna Honved med 3-2, korade Cullis Wolves till världens bästa klubblag

Läs mer på Tippastryktipset.nu.


King Kennys uppgång och fall

God morgon!

När jag växte upp fanns det en kille som aldrig petades ur det engelska landslaget. Ingen protesterade heller, för han var så bra. Arsenals vänsterback och lagkapten Kenny Sansoms liv blev inte som det borde blivit. Ändå hann han bli så framgångsrik som fotbollsspelare.

Kenny Sansom hade varit borta i fyra dygn och nu började familjen leta efter honom.

“We searched all the local hotels until we found you. The lady gave us the key to your room, and when we turned the lock we were so scared about what we´d find. When we saw you fast asleep, naked on the bed, with empty bottles strewn around the floor, we were actually relieved. We were relieved dad.”

Läs hela artikeln Old School Football (Svenska Fans).

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


%d bloggare gillar detta: