Etikettarkiv: Brian Clough

Jullovsmorgon

God morgon alla fotbollsnostalgiker!

 

För er som inte hunnit lyssna på Old School Footballs Podd:

Gå in och lyssna (eller prenumerera) på iTunes

Finns även på Svenska Fans Fan Radio


Säs 1980/81: Nyförvärv och skytteligasegrare

Avslutar säsongen 1980/81 för denna gång med en artikel om skytteligan och säsongens övergångar.

De allt sämre ekonomiska förutsättningarna ledde till en allt lugnare transfermarknad än hysterin som rådde från 1979/80 och skytteligan togs hem av en rödhårig skotte som senare skulle ersätta Maradona i Barcelona.

Föregående säsonger och även sommaren före ligastarten toppade den spenderarglädje som startade när Nottingham Forest spräckte miljonpundsgränsen för en viss Trevor Francis som anlände våren 1979. Därefter skulle det bli färre stora miljonvärvningar under en period. När väl säsongen 1980/81 var igång (fanns ju inga transferfönster på den tiden) passerade endast två spelare miljonpundsgränsen, men båda skulle bli praktfiaskon.

Läs hela artikeln i Old School Football.

Fotbollsnostalgi, bikt och berättande.

Minst en kvart och högst tjugo minuter. Varje vecka på fredagar 11.30 släpps nya tidlösa avsnitt av Old School Football Podcast.

Gå in och prenumerera på iTunes

Finns även på Svenska Fans Fan Radio

 


Derby Countys Europacupäventyr

God morgon!

Ännu mer Champions League ikväll. Vi glömmer Malmö FF:s sorti med att lyfta fram managern som de fick möta i FA-cupfinal 1979 – Brian Clough. Då var han manager i Nottingham Forest och jag var blott nio år och följde MFF:s framfart från tv:n hemma i Sverige. En fotbollsvår jag och pappa fick tillsammans, eftersom just Malmö FF slog an en intressesträng hos min annars helt fotbollsointresserade pappa. Men mer om det i podden på fredag. Nu tänkte jag lyfta fram Cloughs allra första Europaäventyr med Derby County.

När Europacupen startade 1955 spelade Derby County i division 3 norra mot lag som Accrington Stanley, Gateshead och Workington. Men en viss ung manager vid namn Brian Clough ville något annat. Han började på en fotbollssaga – som blev sann.

Brian Clough och radarpartnern Peter Taylor fick 1967 ett anbud från Derby County, då i andradivisionen. Den egensinnige ordföranden Sam Longson lyckades locka över den dynamiska duon och genast började de bygga ett riktigt bra lag och 1968/69 vann de andradivisionen. En av de viktigaste spelarna i början var en viss Dave Mackay som 1968 kom från Spurs, där han varit en viktig kugge i Bill Nicholsons magiska lag. Mackay gav stadga åt Derby i backlinjen och ett ledarskap som var nödvändigt. Mackay hängde med till 1971 och skulle senare ta över efter Clough som manager och ta hem ytterligare en ligatitel 1974/75. En annan inflytelserik spelare var Alan Durban som var med under hela uppgången och var i Derby åren 1963 – 1973.

Läs hela artikeln på Old School Football.


Poddfredag

bild_mikrofon

God morgon!

Poddfredag igen. Klockan 11.30 läggs avsnittet upp på i-Tunes samt Svenska Fans Fan Radio. Länkar kommer vid 11.30 även via Facebook och skribentper.se samt på Twitter: @permalmqvist

Denna vecka:

Att lida är en viktig del av supporterskapet. Det är själva fundamentet för trohet och gemenskap. Andra ämnen i veckans podcast: FA-cupfinal med Liverpool i toppform, barndomsminnen kretsande runt Tipsextra-säsongen samt hur man förr i världen värvade lovande spelare mot deras vilja.

För andra fredagen på raken vill Old School Football vara en del av ditt fredagsmys, eller vad det nu ska kallas. Podcasten riktar sig till alla fotbollsnostalgiker, oavsett om du fortsätter med en förlängd AW ända in på småtimmarna, förbereder dig för ett biobesök, ska hem till familjemiddagen eller sitter och darrar av sprickfärdig förväntan inför veckans På spåret. Men även ni som undrar vad som kan pågå i en fotbollsnostalgikers förvirrade inre, får gärna lyssna för en skrämmande inblick, vilken kanske kan skapa ett visst ömsint överseende när ni råkar på oss nostalgiker i olika sammanhang.

Ja, eller så kan du helt enkelt lyssna vid ett senare tillfälle. Fotbollshistorien kommer inte att förändras i första taget.

Denna gång funderas det över vikten av och skönheten i att lida, men också en del kring hur livet som ung kretsade kring Tipsextra-säsongen. Dessutom ett Liverpool i kanonform i Bill Shanklys sista FA-cupfinal samt hur man övertalar en ung spelare – uppväxt och boende i Liverpool – att det bästa för dig och din karriär är inte att vänta på ett troligt erbjudande från Liverpool FC. Istället ska du självfallet välja Derby County i divison 2. U​töver detta bjuds även på ett felaktigt uttal av en gammal fotbollsgigant, när jag säger Mackäj istället för Mackaj om den skotske storspelaren Dave Mackay.

Aldrig kortare än en kvart, men inte heller längre än tjugo minuter. På väg hem från jobbet, på lunchen, när du tränar… För dig som hellre lyssnar än läser, såväl för dig som vill göra både ock. Old School Footballs podd – i väntan på lördag.

 

 

 


Europacupminnen från 70-talet

God morgon!

Idag anländer Zlatan Ibrahimovic till Malmö och då tänkte jag att det kan vara på sin plats att lyfta fram lite svenska Europacupprestationer från 70-talet.

Mäktiga FC Bayern München vann Europacupen för mästarlag (nuvarande Champions League) tre säsongen på raken (1973/74, 1974/75, 1975/76). De tog över stafettpinnen från totalfotbollsspelande Ajax Amsterdam som vann de tre föregående säsongerna.

Det var ett mäktigt FC Bayern med stjärnor som Franz Beckenbauer, Gerd Muller, Uli Hoeness, Sepp Maier, Paul Breitner och senare den unge Karl-Heinz Rummenigge med flera. Egentligen oslagbara, men ändå…

I den första omgången 1973/74 var svenska Åtvidabergs FF oerhört nära att besegra tyskarna. I den första matchen tog tyskarna en programenlig ledning med 1-0 på hemmaplan. Men det krampade sig något och mitt i allt gjorde backen Bernd Durnberger självmål i den 66:e matchminuten. Sakernas tillstånd rättades snabbt till efter ytterligare två mål av tyskarna. Visserligen var 3-1 ingen lysande seger, men borde räcka rätt väl i bortamatchen mot detta lilla svenska lag från den märkliga orten mitt i ingenstans.

På Kopparvallen skulle det dock dukas upp med andra bullar. Åtvidaberg var visserligen utan spelare som Ralf Edström och Roland Sandberg. Men de regerande svenska mästarna som dessutom slagit ut Chelsea ur Cupvinnarcupen för ett par år sedan, bestod fortfarande av en stark trupp med landslagsmän och vinnarskallar, såsom Benno Magnusson, Jan Olsson och Conny Torstensson för att nämna några. Har för mig att Torstenssons insatser imponerade så på FC Bayern att han sedan värvades till världslaget.

Åtvidaberg dansade fram och när matchen närmade sig slutet ledde man med 3-0 och var vidare. Ett reduceringsmål av Uli Hoeness tog tyskarna tillbaka i matchen, och sedan vann de på straffar i en oförglömlig match i den svenska fotbollshistorien.

Säsongen därpå gick FC Bayern hela vägen, nu med Conny Torstensson i laget, men Åtvidaberg tog sig faktiskt till kvartsfinal där FC Barcelona med Neeskens, Cruyff och Asensi blev för svåra.

Åtvidaberg hade gjort avtryck i Europa, men Facit var i kris, vilket givetvis även drabbade Åtvidaberg som ort och klubb, eftersom de hade köpt rätt friskt för att vara ett lag från ett litet samhälle och i Sverige var ett nytt mästarlag på väg. Ledda av en ung engelsk tränare vid namn Bob Houghton, nämligen Malmö FF.

MFF tog sig förbi svårspelade och skickliga Magdeburg från Östtyskland i första omgången, bara för att lottas mot FC Bayern München i den andra rundan.

På Malmö stadion hade dock inte tyskarna något att komma med. MFF vann programenligt med 1-0, vilket inte känns så märkvärdigt kanske, men just detta Malmö var ett av de mest disciplinerade och försvarsstarka lag vi har haft i Sverige. Normalt sett var 1-0 hemma kassaskåpssäkert inför en retur. Till och med mot regerande mästarna.

Mittbacksparet i lagkaptenen Krister Kristensson och Roy Andersson var inga blyga violer, vars självförtroende inte visste några gränser. I mål fanns landslagsmålvakten Janne Möller. På mitten huserade storspelare som Staffan Tapper, Anders ”Puskas” Ljungberg och så fanns där Bo Larsson, som kunde spela överallt från mittback eller som mittfältsgeneral såväl som toppforward. En spelare av högsta internationella klass, men var nog lite för hemkär för att egentligen uppskatta de år han hade i Tyskland.

Men tyskarna klarade utmaningen och vann med 2-0 hemma i München. Det var faktiskt Conny Torstensson som gjorde det avgörande målet i den 77:minuten.

En match som Bob Houghton skulle gräma sig över. De borde ha vunnit och skulle också kunnat gå hela vägen. Då var hans MFF på sin absoluta peak. När de gick till final i Europacupen 1979 så var det med ett betydligt svagare lag, vilket gjorde prestationen än större. Men mäktiga Nottingham Forest blev alldeles för svåra i en final som faktiskt spelades i München.

Brian Clough, som så nesligt åkte ut med sitt Derby County i semifinalen mot Juventus 1973 fick äntligen sin revansch med Forest mot MFF 1979. Det skulle dessutom bli ännu en titel säsongen därpå, men då mot Kevin Keegans Hamburger SV.

Men det var den där matchen den 5 november 1975 i München… det var den som grämde Bob Houghton.


Brian Clough i Europa

God morgon!

Nu stundar Champions League och Malmö FF tar emot Zlatan Ibrahimovic på onsdag. Tänkte fundera lite över det imorgon, men idag handlar det om när Brian Clough för första gången sökte lyckan i Europacupen och åkte ut i en skandalmatch mot Juventus. Cloughie skulle ta revansch, fast med Nottingham Forest och mot Malmö FF, men det tar vi imorgon.

När Europacupen startade 1955 spelade Derby County i division 3 norra mot lag som Accrington Stanley, Gateshead och Workington. Men en viss ung manager vid namn Brian Clough ville något annat. Han började på en fotbollssaga – som blev sann.

Brian Clough och radarpartnern Peter Taylor fick 1967 ett anbud från Derby County, då i andradivisionen. Den egensinnige ordföranden Sam Longson lyckades locka över den dynamiska duon och genast började de bygga ett riktigt bra lag och 1968/69 vann de andradivisionen. En av de viktigaste spelarna i början var en viss Dave Mackay som 1968 kom från Spurs, där han varit en viktig kugge i Bill Nicholsons magiska lag. Mackay gav stadga åt Derby i backlinjen och ett ledarskap som var nödvändigt. Mackay hängde med till 1971 och skulle senare ta över efter Clough som manager och ta hem ytterligare en ligatitel 1974/75. En annan inflytelserik spelare var Alan Durban som var med under hela uppgången och var i Derby åren 1963 – 1973.

Läs hela artikeln och hur det gick mot Juventus på Old School Football.

 


Derby County – en sannsaga

God morgon!

Den första gnistan. Det som får lag att gå från ett i mängden till mästarutmanare, som slutligen leder till titlar, historia skrivs och anekdoter skapas som sedan förs vidare genom generationer. Hur får man till den? Onekligen en fråga som vi alla ställer oss rätt ofta.

Tror inte på något vis det går att ge ett tydligt svar om man inte varit med på plats, helst i omklädningsrummet under en längre period eller åtminstone intervjuat flertalet aktörer som varit delaktiga i händelsen. De resurserna finns inte hos Old School Football, men nyfikenheten och teorierna finns där och jag inbillar mig ibland att läser man bara tillräckligt många skildringar (främst då olika biografier) så kommer man kunna lägga pusslet. Eller åtminstone en del av pusslet.

Jag ägnar rätt mycket tid åt att följa så många lag som möjligt i engelska ligan, särskilt under perioden 1960-1992. Just nu försöker jag förstå Derby Countys makalösa lag i början på 70-talet, där uppgången är rätt så tydlig i och med Brian Clough och Peter Taylors entré i division 2- laget i maj 1967. Den tidens mest friska och ambitiösa unga duo, vars ambitioner inte visste några gränser. Det fanns väl ingen i Derby 1967 som ens kunde drömma om två ligatitlar och en Europacupsemifinal.

Läs hela artikeln på Old School Football.

 


Dyrgripen, Quasimodo, Brian Clough och Malmö FF

God morgon!

Englands dyraste spelare genom tiderna sätter dit huvudet på övertid i första halvlek av Europacupfinalen 1979 och Trevor Francis från Birmingham är helt plötsligt inte bara dyrast, utan också en som avgjort den match alla drömmer om att avgöra. Allt tack vare en otränad vänsterytter vid namn John Robertson.

Endast iförd träningskläder, med racket under armen och en squashtid att hålla, släntrar Nottingham Forest karismatiske – men för tillfället otålige – manager Brian Clough in på presskonferensen för att möta journalisterna och svara på frågor om den dyraste övergången någonsin. Köpet av landslagsmannen Trevor Francis från Birmingham City för en miljon pund. Den första spelaren någonsin över ett sexsiffrigt belopp, fast enligt Clough var det fortfarande bara sex siffror, då beloppet stannat på 999 999 pund, vilket senare avslöjades bli nästan 1,2 miljoner efter avgifter och kommissioner betalats.

Läs hela artikeln på Old School Football där det finns mer stories om John Robertson och Europacupfinalen 1979 mot Malmö FF.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Ingen engelsk manager har vunnit Premier League

God morgon!

Hela 61 ligamästerskap av 116 har tagits av en engelsk manager. Lägger man till 36 mästerskap tagna av skotska managers samt ett av en nordirländare så har nästan 84 procent av alla ligatitlar sedan starten 1888 hamnat i händerna på en manager från Storbritannien.

Nästan 53 procent av alla ligatitlar sedan engelska ligans start 1888 har tagits av en engelsk manager. Om vi lägger till managers bördiga från andra delar av Storbritannien blir det runt 84 procent. Det handlar nästan enbart om engelsmän och skottar, förutom nordirländaren Bob Kyle som vann ligan med Sunderland 1912/13. På senare tid står dock Sir Alex Ferguson ensam som Storbritanniens fanbärare, före honom var skotten Kenny Dalglish den senaste med Blackburn Rovers 1994/95.

Men en sak är säker – debatten om engelska managers oförmåga att ta hem Premier League kan nog inte vara mer aktuell, eller inaktuell… Faktum är att en engelsk manager aldrig har vunnit Premier League. Den senaste ligatiteln tog Howard Wilkinson med Leeds United 1991/92. Året efter instiftades Premier League. Och före Wilkinson var det Howard Kendall som ledde Everton till en titel 1986/87.

Läs hela artikel på Old School Football (Svenska Fans).

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


Vänster, höger och magi i tillslaget – Alan Hinton

God Morgon!

Är han bra med bollen? Skjuter hårt? Fantastiska fötter? Båda? Ingen vidare tacklare? Långsam? Ok, sätt honom på vänsterkanten! Lite så kunde det låta på 70- och 80-talen då spelare vars förmågor underhöll och värmde publiken samtidigt som de blev assistkungar och målskyttar. Men, de klarade inte riktigt av det höga intensiva tempot och att vinna boll på mitten. 4-4-2-systemet hade egentligen inte någon plats för lirare som var långsam i steget och dålig på att vinna boll. Istället – som en gammal elegant Trevor Brooking påpekade – satte man ut dem på vänsterkanten. Med en stark och defensiv ytterback blev inte skadan så stor, förutsatt att de tre övriga på mittfältet och helst båda forwards sprang arslet av sig. Fördelen var ju att dessa herrar till vänster kunde lira boll, vilket gav mål.

Tänkte bjuda på lite tvåfotsfotboll med betoning på vänsterfoten av spelare som kunde allt, utom tackla, springa och jobba hem.

Först ut, den magiske Alan Hinton i Derby County. Han som tillsammans med den vindsnabbe forwarden Kevin Hector låg bakom det mesta framåt under 70-talet då Derby faktisk var bäst i England vid två tillfällen.

Nostalgimorgon – uppe med tuppen

Nostalgimorgon – uppe med tuppen är för dig som gillar morgonritualer och blir heligt förbannad om tidningen inte ligger i brevlådan vid sexsnåret på morgonen. Varje dag, året runt, finns det en artikel om fotbollsnostalgi – mest engelsk – och kanske ibland också lite aktualiteter. Jag kommer blanda friskt mellan redan publicerade artiklar på Old School Football, Tippastryktipset.nu eller andra ställen. Och ibland helt nya, men fokus är passionen till fotboll som den var, är och kanske kan bli. För vanedjur med känsliga morgonrutiner.


%d bloggare gillar detta: